Tolv valkvällar och nätter blev det under mina nästan 40 år som reporter på Sydsvenskan. Jag sitter på Domkyrkoforums kafé och pratar valminnen med Bengt Åke Leijon, tidigare statistikchef i Lunds kommun. Han handplockades vid valet 1976 av den tidigare valnämndsordföranden och lagmannen Sven Klemendz för att hålla koll på valsiffrorna, göra prognoser och serva […]
Den fantastiska badsommaren 1997 – minns ni den? I Lund invaderades Källbybadet, det formligen kryllade av badsugna. Lundakonstnären Andrzej Ploski var där och beskådade folklivet. Vad han såg ser ni här, en serie pappersklipp i svartvitt.
Sommaren 1968, närmare bestämt tisdagen den 11 juni, monterades och invigdes Naum Gabos konstverk Vertikal konstruktion 2 i Stadshallens övre foajé i närvaro av bland andra konstnären själv. Stadshallens arkitekt, Klas Anselm, hade i samråd med Lunds konstnämnd föreslagit inköp av ett verk av just Gabo, en internationellt välkänd konstruktivistisk skulptör. Sparbanken i Lund var […]
Under andra världskriget började rotlösheten i städerna skildras som ett problem som ställdes i kontrast till den samhörighet som tidigare hade funnits i bygdegemenskapen, eller för den delen i arbetarstadsdelar. Lösningen blev grannskapsenheten, ett mot omgivningen avgränsat område där butiker och annan service samlades till en plats för att erbjuda en arena för social kontakt. […]
Högt eller lågt. Det diskuteras mer än ofta i Lund. På 1950-talet handlade det om stadens siluett. Skulle den domineras av annat än Domkyrkan? 2026 handlar det om den kommande ”pinnen” i Brunnshög, 141 meter hög. Sedan länge har siluetten förändrats. Hur höga är husen i Lund? Åker du tåg från Malmö möter du i […]
1662 införs lilla tullen eller landtullen som innebär att varor och införs i Lund beskattas vid stadgränsen. Den medeltida stadsbefästningen kommer då att tjäna som tullgräns.
Under andra världskriget började rotlösheten i städerna skildras som ett problem som ställdes i kontrast till den samhörighet som tidigare hade funnits i bygdegemenskapen, eller för den delen i arbetarstadsdelar. Lösningen blev grannskapsenheten, ett mot omgivningen avgränsat område där butiker och annan service samlades till en plats för att erbjuda en arena för social kontakt. […]
Inom dominikanklostrets område påträffades 1986 resterna av en stor ugn för tegeltillverkning. Munkarna behövde mycket tegel för sitt klosterbygge men kan också ha sålt till utomstående. Grundmurarna runt ugnen visar att den legat inne i en byggnad,. skyddad för väder och vind. Den hade fyra brännkammare där de handslagna råteglen staplades in. Troligen varvade munkarna […]
