Kulturportal LUND

 

Grave, Elsa (1918 – 2003), författare, konstnär

Grave ElsaElsa Grave, i bakgrunden Carl FehrmanElsa Grave växte upp i ett av de dåtida nordvästskånska koldistrikten där hennes far var gruvingenjör. Hon drömde tidigt om att bli scenkonstnär eller bildkonstnär, men läste dessutom in en filosofie kandidatexamen med huvudämnet konsthistoria för professor Ragnar Josephson i Lund.

Bredvid sina studier målade Elsa Grave flitigt i en ateljé vid Bantorget i Lund och fick som favör från professor Josephson 1942 ställa ut tillsammans med studiekamraten Sven Alfons på Skånska Konstmuseum överst i universitetshuset.

Vid det laget hade Elsa Grave lyckats få ett av de eftertraktade studentrummen på Lunds Studentskegård, invigd 1937 och närmast en skapelse av Henriette Coyet på Torup och Asta Kihlbom i Lund.

Efter examen i Lund följde konststudier för Isaac Grünewald i Stockholm. Av ekonomiska skäl nappade Elsa Grave på en skrivartävling utlyst av Bonniers och hennes första diktsamling Inkräktare gavs ut 1943. Av titeln att döma kände hon sig som en inkräktare på poesins område, men trots detta skulle Elsa Grave snart komma att höra till de högaktuella samtida 40-talistförfattarna.

År 1945 återvände Elsa Grave till Lund och tillsammans med läkaren Olle Henschen-Nyman bildade hon familj i en tvårummare på Nils Bjelkegatan. Därmed blev hon för övrigt svägerska med en annan lundalyriker, nämligen Britt G Hallqvist.  Tre år senare slog Elsa Grave igenom på allvar med sin tredje diktsamling Bortförklaring och många spännande författarmöten ägde rum i hemmet i Lund. Så lär Harry Martinson har tagit henne som modell för den blinda poetissan i Aniara.

Elsa Grave sade farväl till sin konstnärskarriär med en omfattande separatutställning vid Stortorget i Malmö och utökade sedan familjens inkomster genom att vikariera som högt älskad teckningslärare vid Lindebergska skolan snett över gatan.  Om sitt Lund skrev hon roligt och spirituellt framförallt i den kombinerade novell- och diktsamlingen Den blåa himlen samt i romanen Ariel.

Lundavistelsen tog slut när Elsa Grave följde med sin make på olika läkaruppdrag norröver. Så småningom kom hon att ensam att slå sig ner på Blomstervången i Vapnödalen utanför Halmstad med sina döttrar.

Men med detta var inte besöken i Lund över. Många är de uppläsningar och seminarier som haft Elsa Grave som gäst under åren, liksom nationsaftnar och studentaftnar, och hon fick sin egen Q-vers i tidningen Lundagård. Elsa Graves mest antologiserade dikt är utan tvivel ”Svinborstnatt”, där hennes intresse för djur, natur och familjerelationer tar gestalt i det överraskande, egensinniga och stilbrytande språket.

Sammanlagt kom Elsa Grave att publicera 18 diktsamlingar, fyra prosaverk samt ett dussin pjäser, varav flera för radioteatern, där hennes ådra för det sceniska kunde få utlopp. Listan över priser och utmärkelser är lång och ett envist rykte har gjort gällande att Elsa Grave en gång varit påtänkt för Svenska Akademien. I samband med Elsa Graves födelsedag 1998 bildades Elsa Grave-sällskapet. Efter hennes död gav sällskapet genom sin ordförande Ingvar Holm ut en volym med ett sparsmakat urval av Elsa Graves lyrik.


Till 100-årsminnet 2018 anordnade Lunds Universitetsbibliotek en utställning av manuskript och teckningar ur Elsa Graves arkivmaterial och hennes pjäser uppfördes på många ställen i landet.
Det gavs också ut en minnesbok om henne och tre volymer urval av hennes litterära produktion.
I Halmstad kommer en gata att uppkallas efter Elsa Grave och i Skåne har ett pågatåg fått hennes namn. En namnskylt kommer att sättas upp vid hennes bostad på Nils Bjelkegatan 1.

Text och foto: Kristina Hallind

Läs mer
Fjorton röster om Elsa Grave: en antologi. 2018
Grave, Elsa, Dikter: urval. 2018
Grave, Elsa, Dikter: i urval av Ingvar Holm. 2004
Grave Elsa, Pjäser: uval. 2018
Grave, Elsa, Prosa: urval. 2018

 

 

2019-05