Kulturportal LUND

 

Rietz, Johan Ernst (1815-1868), dialektforskare, skandinavist, präst.

RietzÅr 1867 publicerades pionjärverket Svenskt dialektlexikon: ordbok över svenska språket. Det omfattande verket tillkom i en tid som saknade datorer och andra tekniska hjälpmedel – denna guldgruva för språkintresserade är resultatet av en mans livslånga flit.

Johan Ernst Rietz kom från ett enkelt hantverkarhem i Karlshamn. Uppmärksammad för sin begåvning kunde han som 16-åring avlägga studentexamen vid Lunds universitet med Georg Brunius som examinator.

Universitetsstudierna fick varvas med arbete bland annat som lärare vid Paul Genbergs privatskola i Lund.

1831 promoverades Rietz som primus och fick hedersuppdraget att i tal hylla Esaias Tegnér, som hade kommit från Växjö för att vara med om promotionen vid sitt gamla universitet.
Direkt efter promotionen fick Rietz anställning som amanuens vid Universitetsbiblioteket. Samtidigt blev han docent i filosofi och adjunkt vid Katedralskolan. Och under åren 1843-1851 uppehöll Rietz professurerna i både praktisk och teoretisk filosofi. Forskning, undervisning och författarskap dominerade hans tillvaro.

När Rietz insåg att han inte skulle få en ordinarie professur trots att han två gånger varit på förslag bytte han livsbana. Utvägen för honom som för många andra akademiker på den tiden var att låta prästviga sig. Rietz prästvigdes 1848, blev 1851 kyrkoherde i Tygelsjö och Klagstorp och senare prost i Oxie.

Rietz var under sin lundatid var ivrig skandinav (han deltog i det stora nordiska studentmötet i Köpenhamn 1845) och hade goda kontakter med utländska forskare i Danmark, men även i Tyskland (han kände bröderna Grimm) och England. På förslag av sin vän den danske litteraturhistorikern Christian Mollbech utgav Rietz åren 1841 och 1845 utgav han en serie svenska medeltidstexter.
Under arbetet med medeltidshandskrifterna hade Rietz börjat samla material till en ordbok över svenskt medeltidsspråk.
Dialektlexikonet kom till slut att bestå av med 1700 tätt tryckta spalter med landskapsord. Arbetet byggde på excerpering ur tryckta och handskrivna källor, på omfattande korrespondens med drygt 30 kolleger och dialektintresserade personer runt om i landet och på egna intervjuer, uppteckningar och resor.

Förutom svenska dialekter var hans ambition att även täcka in de svenska dialekterna i Finland och Estlands.

Intressant för eftervärlden är att orden ofta förklaras med hänvisningar till seder, bruk och folktro.

Rietz bodde i Lund i tjugo år, han var verkligen ”en lärd i Lund” och staden fanns alltid i hans hjärta. Men det blev först i Tygelsjö han hade möjlighet att fullbordade sitt livsverk. Rietz fickinte se sitt verk i tryck. 1867 var han, enligt egen utsago, nästan färdig, men han dog i cancer 1868.


I drygt 150 år har hans verk varit det gällande i Sverige. Lexikonet utkom i faksimil 1962. Först 2018 planerades för ett nytt dialektlexikon.

Text: Ingrid Nathell

Läs mer:
Ekholm, Gulli, Lärd i Lund: mannen bakom Svenskt dialektlexikon. (i Gamla Lund-nytt 1993:2).
Hallberg, Göran, J Ernst Rietz, (i Svenskt biografiskt lexikon.)