Kulturportal LUND

 

Kruse, Greta. (1915 – 2009), kommunalpolitiker

Kruse GretaSärskilt två insatser har gjort Greta Kruse minnesvärd i Lunds politiska värld. Hon bidrog mycket aktivt till att stoppa ”Genombrottet”, den stora gata som var planerad att gå rakt genom Lunds stadskärna, och hon väckte nationell uppmärksamhet när hon 1974 som första kvinna blev ordförande i Lunds byggnadsnämnd.

Greta Kruse föddes 1915 i Degerfors. Hon flyttade till Örebro, där hon fick sin utbildning till sjuksköterska. Till Lund kom hon 1951; där verkade hon som sköterska på Onkologiska kliniken. Sedan ungdomsåren var hon aktiv i Svenska Missionskyrkan och i Västerkyrkans församling i Lund, inte minst när den nya kyrkan, Carl Nyréns vackra skapelse, skulle byggas. Hon var en förnämlig representant för den frikyrkliga traditionen att koppla församlingsengagemang med politiskt ansvar.

In i fullmäktige
Greta kom in i Lunds stadsfullmäktige genom valet 1965. Det visade sig att hennes stora intressen var kultur och stadsbyggnad. Lund hade vid tillfället en ovanlig politisk struktur. Där fanns endast tre grupperingar. Dominerande var Samling i Lund med högermän och en stor grupp som ivrade för borgerlig samling. Till majoriteten bidrog också Mittensamverkan bestående av folkpartiet och centerpartiet. Socialdemokraterna var det stora oppositionspartiet.

Striden om genombrottet
Sedan lång tid hade man i Lund planerat för en öst-västlig centrumled, efter hand kallad ”Genombrottet”. Under planeringens gång växte leden i bredd. Handlingarna i ärendet var länge sekretessbelagda, men 1968 blev allt offentligt, och debatten blev mycket intensiv. Tidigt hade statsvetaren och socialdemokraten Agne Gustafsson engagerat sig mot Genombrottet, och han hade skrivit många debattartiklar i ämnet. Efter hand fick han med sig hela sitt parti i motståndet mot den stora gatan, men socialdemokraterna var i minoritet i Lunds fullmäktige, så de kunde inte ensamma stoppa vägen.

Inom folkpartiet var Greta Kruse sedan lång tid tillbaka en ivrig motståndare till vägen, men kommunalt ledande folkpartister kände sig uppbundna av tidigare fattade beslut. Med stöd av unga partikamrater fick Greta så småningom med sig en majoritet inom partiet, och den 20 maj 1968 inbjöd folkpartiet socialdemokraterna till en överläggning i ärendet. Det innebar att partiet bröt inte bara med den politiska majoriteten utan även med sin fullmäktigegrupp, där ju även centern ingick. Till partiöverläggningen kom från folkpartiet föreningens ordförande K A Levin, Greta Kruse och den unge Gunnar Andrén. De mötte arbetarkommunens ordförande Lennart Pettersson, kommunalrådet Nils Gustavsson samt Agne Gustafsson. Parterna blev snabbt överens, och med den nyskapade majoriteten kunde fullmäktige i maj 1969 avfärda Gatugenombrottet från fortsatt planering. I stället tillsattes en parlamentarisk trafik- och miljökommitté som skulle dra upp riktlinjerna för hur stadens centrum skulle utvecklas. I denna kommitté blev Greta Kruse folkpartiets representant.      

Kvinna i byggnadsnämnden
Greta var ledamot i Lunds byggnadsnämnd från 1971, och hon blev ordförande i nämnden 1974. Ännu vid denna tid var det vanligt att de kvinnor som ägnade sig åt kommunalpolitik satt i skolstyrelser eller sociala eller kulturella nämnder. Det väckte uppseende att Lund nu hade fått en kvinna som ordförande i byggnadsnämnden. Greta var en engagerad ordförande. Hon älskade staden, hade gott estetiskt omdöme, var mjuk men visste vad hon ville.

Det var bara en valperiod som Greta Kruse var ordförande i byggnadsnämnden. Hon lämnade den aktiva politiken i och med valet 1976, men då hade hon efter en relativt kort politisk sejour hunnit sätta sin prägel på stadens utveckling i viktiga frågor. Hon avled 2009.

Text: Sverker Oredsson

 

2017-06