Kulturportal LUND

 

Tegnér, Hedvig ( 1866 – 1961), konstnär och Ingeborg (1892 – 1996), lärare

I Lund väcker namnet Tegnér tankar på den store skalden Esaias (1782 – 1846) och hans gärning, hans staty på platsen med hans namn och kanske på hans hus på Gråbrödersgatan. Någon kanske minns hans sonson Elof (1843 – 1900), universitetsbibliotekarien. Elof var gift med konstnären Hedvig Tegnér och alltså var skalden farfarsfar till Elofs dotter Ingeborg.

Tegnér HedvigHedvig Tegnér
Hedvig Tegnér var äldsta barn till hovrättspresidenten Thomas Munck af Rosenschöld, far till en stor barnaskara. 1891 gifte hon sig, 22 år gammal, med Elof Tegnér som var mer än tjugo år äldre än hon själv. Året därpå föddes det enda barnet, Ingeborg. Äktenskapet blev kort. Elof dog år 1900 och lämnade en 34-årig änka och ett barn på åtta år.
Hedvig tog tag i sitt liv, förmodligen med hjälp av föräldrarnas släkt. Hon beslöt att ägna sig åt måleri. Hösten 1902 bar det av till Paris. Ingeborg togs omhand av släktingar.

Därmed inledde Hedvig ett liv som kom att pendla mellan orter där hon målade, I frankrike, Italien, England och hemmen i Sverige. I Lund bodde mor och dotter i många år på Sankt Petri kyrkogata 10. På somrarna hade de sitt hem i Arild, som på den tiden drog till sig många namnkunniga konstnärer. De tegnérska hemmen var gästfria och hela ”kulturlund” umgicks där regelbundet.

Hedvig gick aldrig någon längre tid på målarskola. Hon utbildade sig genom direktkontakter med konstnärer i deras ateljéer. Hon kom att röna stor framgång men ingick aldrig i det skånska avantgardet. Hon var formellt skicklig, men ganska konventionell. Länge målade on mest i olja, stadsvyer, landskap, interiörer och framför allt porträtt. Hon är rikt representerad i Lund och övriga Skåne.

En tavla av Hedvig Tegnér finns i Stadsbiblioteket Lundasamling. Den visar Lund som en viktig industristad.

Tegnér IngeborgIngeborg Tegnér
Ingeborg Tegnér gick den akademiska vägen. Hon tog en fil.mag. 1916, blev lärare och doktorerade så småningom på den engelska författaren George Eliot (1929).
Hon blev sitt yrke trogen. 1931 utsågs hon till lektor i svenska och engelska vid Högre allmänna läroverket för flickor i Malmö, en tjänst som hon behöll till pensionen.
Avgörande för hennes liv var året som lektor i svenska vid University College i London (1928). Där fick hon sin första kontakt med kväkare, en kontakt som fördjupades under trettiotalet. Ingeborg Tegnér blev en drivande kraft i den grupp kväkare som var aktiv i Lund under flera decennier.
Under krigsåren visade hon stort socialt engagemang och startade bl.a. en skola för danska flyktingbarn. Hon behöll sitt livliga intellekt och aktiva människointresse långt in på ålderns höst.
Med hennes död bröts den gren i släkten som gått rakt tillbaka till den store skalden.

Text: Ingrid Meijling, foton: Privat