Kulturportal LUND

 

Osborne, Kerstin (1911 - 2011), stadsbibliotekarie

Osborne KerstinKerstin Osborne anställdes som stadsbibliotekarie 1960 med det uttalade uppdraget att skapa ett modernt bibliotek i Lund. Föga anade hon att i Lund tar det tid att komma till beslut. Redan när Stadsbiblioteket mitt emot domkyrkan invigdes 1928 insåg man att det var för litet. Så tidigt som 1937 började biblioteksstyrelsen arbeta för ett nytt bibliotek.

Planerna blev mer konkreta i slutet av 1950-talet. Men under nästan tio års tid dansade ärendet fram och tillbaka bland politiker och i den allmänna debatten; alla höll med om att ett nytt bibliotek var absolut nödvändigt, men alla föreslagna tomter avvisades av olika lokala opinioner.

Petriplatsen – ett kontroversiellt förslag
Placeringen på den föreslagna tomten – vid Petriplatsen – motarbetades av ”alla”; av Gamla Lund, av Universitetet (som ägde Petriplatsen). Politiker uppvaktades, namninsamlingar startades. Bland undertecknarna märktes konstprofessorn Ragnar Josephson, stadsantikvarien Ragnar Blomqvist, konstprofessorn Sven Sandström, konsthallsintendenten Gunnar Bråhammar och landsantikvarien Evald Gustafsson – hela kulturetablissemanget.
Först 1968 kunde det första spadtaget tas.

Föregångare vad gäller svensk biblioteksutveckling
När Kerstin Osborne kom till Lund hade hon bakom sig flera år inom biblioteksvärlden. 1938 genomgick hon den tidens bibliotekarieutbildning. Hon skrev 1944 den första förslaget till standard för svenska folkbibliotek. Kort efter kriget gjorde hon en halvårslång resa till USA, det land som ansågs vara föregångare vad gäller biblioteksutveckling. Hon kom hem med många idéer om hur folkbiblioteken skulle moderniseras.

Hon anställdes 1948 som extra bibliotekskonsulent vid Skolöverstyrelsen med uppdrag utveckla kurser för heltidsanställda bibliotekarier, något som blev Skolöverstyrelsens biblioteksskola, föregångaren till dagens Bibliotekshögskola i Borås. Som rektor lärde hon känna och kunde inspirera generationer av bibliotekarier.


Ett stort nätverk
Så småningom blev Osborne ordinarie konsulent, där en av hennes uppgifter var att resa runt i hela landet och inspektera stora och små bibliotek – service, standard, personalsituation, lokaler ekonomi. Uppdraget var också att ge råd och stöd. Hon kände alla i bibliotekssverige. Hon hade också ett stort internationellt nätverk i USA, England och Norden, och framför allt Danmark. Det är nog ingen slump att det nya stadsbiblioteket fick en dansk arkitekt.


Efter det att hon gått i pension behöll hon kontakten med biblioteket, hennes skötebarn. I en intervju tillfrågades hon en gång om vad hon var mest stolt över i sitt yrkesliv. Hon svarade tillkomsten av det nya biblioteket och särskilt de 16 nya tjänsterna som inrättades samtidigt.

Kunskap och kvalitet
Kerstin Osborne tillhörde den krets av pionjärer och idealister som byggde upp svenskt folkbiblioteksväsen i mitten av 1900-talet. Biblioteken skulle med kunskap och kvalitet bidra till bildning och utbildning och därmed vara en självklar del i samhällsbygget.

En lundaprofil
Kerstin Osborne föddes i Landskrona som sjunde barnet i en syskonskara på tio – barn till borgmästarparet Munck af Rosenschöld.

Kerstin Osborne blev med tiden en välkänd lundaprofil, som månade om sin stad. Hennes engagemang för Lunds kammarmusiksällskap är välkänt .
När Tunaparkens träd (hon bodde på Warholms väg) skadades svårt i en storm donerade hon pengar till kommunen för nyplantering.
I Löwegrenska trädgården vid biblioteket finns en bok planterad till hennes minne.

Text: Ingrid André, foto: privat

Läs mer:
När stadsbiblioteket skulle byggas