Kulturportal LUND

 

Bengtsson, Nils Otto (1913 – 1990), lärare och musiker

Bengtsson Nils OttoNils Otto växte upp på Norra Vallgatan och blev med tiden amatörmusiker, lärare och mottagare av stadens kulturpris. Han förmedlade till Lunds innevånare – stora som små – en stark känsla för musicerandets glädje.

 Musiken
Lunds Kammarmusiksällskap bildades våren 1944. Det första verk som framfördes var en stråkkvartett av Beethoven. Spelade gjorde Director musices Gerhard Lundqvist, tonsättaren John Fernström, cellisten Siegfried Salomon och min far, folkskolläraren Nils Otto Bengtsson. Om de tre förstnämnda kan man läsa i Sohlmans musiklexikon, men om Nils Otto står där inget. Han var ändå under flera decennier en av Lunds viktigaste musiker och deltog, till exempel, i åtta av Kammarmusiksällskapets första tolv konserter.

Nils Otto lärde sig spela av en fiollärare i Nöden. Uppenbart blev han tidigt en duktig musiker – säker intonering, vackert fördrag och hög musikalitet – vilket ett stort A i musik i studentbetyget från Katedralskolan visar. Snart finner man honom i Akademiska Kapellet och andra ensembler i staden. Av stor musikalisk betydelse blev kontakten med Siegfried Salomon och de andra dansk-judiska musikerna under deras tid i Lund på flykt undan ockupationen. I Domkyrkans musikliv deltog Nils Otto från barnsben och han ledde altfiolstämman under alla Folke Alms uppföranden av de klassiska passionerna och mässorna. Men överallt där han kunde glädja människor med musik ställde Nils Otto upp, och han tog gärna med sig oss barn för att bidra till underhållningen.

Skolan
Givet den tid och kraft som Nils Otto lade på musik skulle man kunna tro att han egentligen velat bli ”riktig” musiker. Men så var inte fallet. Efter värnplikten började Nils Otto på Folkskoleseminariet och gick 1937 ut därifrån med goda betyg. Strax efter att han 1941 gift sig med sin livslånga kärlek Signe från Malmö fick han tjänst som folkskollärare i Lund.

Nils Otto var född till pedagog och blev en utmärkt och uppskattad lärare. Arbetet för en demokratisk och sammanhållen skola – där alla elever ges stöd att utvecklas på sina egna villkor – utgjorde grunden förBengtsson Nils Otto1 hans arbetsliv. Med tiden blev han lektor i mellanstadiets metodik vid Lärarhögskolan i Malmö, men det han alltid tyckte bäst om var att stå framför en klass med ungar.

Skolmusiken
Det viktiga med den nya skola som Nils Otto kämpade för var inte bara att den skulle vända sig till alla barn, utan också att den skulle förmedla kunskaper och färdigheter utöver de klassiskt bokliga. Mot krigets slut började således Nils Otto att undervisa några elever i att spela blockflöjt och fiol. Syftet var inte att göra dem till yrkesmusiker utan att sprida musicerandets glädje till barn och ungdomar som inte annars skulle få chansen att spela något instrument. Strax etablerades ett brett samarbete där Nils Otto kunde bygga upp en stor skolmusikverksamhet med uppmuntran från stadens radikale skolchef K. G. Ljunghill och med ekonomiskt stöd från Sparbanken.

Samspel från första början var en av grunderna i Nils Ottos musikpedagogik. Han skev därför egna musikstycken men i synnerhet arrangerade han andras kompositioner så att de blev lämpliga för barn att spela tillsammans. En serie blockflöjtsböcker och en samling sångböcker för grundskolan blev resultatet, producerade ihop med goda kollegor. När jag i min barndom spelade i skolorkestern var det dock fortfarande de blåstencilerade och spritdoftande notbladen som gällde.

Mest minnesvärt för många Lundabor blev de årliga uppspelningarna. Den första som Lunds Folkskolors Musikförening ordnade hölls i april 1947 i Folkets Hus Festsal. Verksamheten kunde redan då stoltsera inte bara med en blockflöjtsorkester och en kör (ledd av Inge Lindholm) utan också med en skolorkester med fioler, celli och blåsinstrument. Succén var given.

Därefter växte verksamheten år för år. Till slut var det bara Idrottshallen i Stadsparken som kunde rymma Musikaftnarna. I början av sextiotalet var de medverkande fler än 600 medan åhörarna uppgick till runt 2000. Mest stolt var Nils Otto över programmet för uppspelningen 1957 då all musik var skriven av tonsättare från Lund, med namn som John Fernström, Sten Broman och Carl-Erik Berndt.

Bengtsson Nils Otto2

En god beskrivning av skolmusiken och Nils Ottos engagemang ger en notis i Arbetet 1959 inför det årets spelafton: ”Lund har, tack vare en för saken ivrande skolledning och intresserade musiklärares energiska insatser, blivit något av den svenska skolmusikens Mekka. Nils Otto Bengtsson ses här på en bild som togs när folkskoleorkestern slutrepeterade inför kvällens konsert. Bilden är typisk och symbolisk för NOB och hans gärning: Uppkavlade skjortärmar och mitt upp i det hela!”

 

Text: Bengt Olle Bengtsson

Läs mer:
Musik från början. Bengt Olle Bengtsson intervjuar Nils Otto Bengtsson. (i Lund sett från vänster 1985, s. 15 – 21.)