Kulturportal LUND

 

Petrén, familjen – en akademisk släkt

 I ovanligt hög grad är petrénarna en familj som satt sin prägel på Lunds universitet. De var tolv syskon, nio pojkar och tre flickor, som nådde vuxen ålder.
De kom från en prästfamilj. Fadern, Edvard Petrén, var kyrkoherde i det skånska Halmstad och Sireköpinge. Han var av en östgötasläkt som tidigare hette Pettersson. Han växte upp hos sin morbror i Lund, matematikprofessorn Carl Johan Hill. Själv disputerade han i matematik. Hans hustru Charlotte var en varmt men också tolerant kristen.

Petrén, Thure (1858-1926)
Storebror i familjen, läste medicin, blev förste provinsialläkare i Malmöhus län och var under femton år ledamot av Malmö stadsfullmäktige.

Petrén, Edvard (1863-1930)
Edvard blev jurist och konsultativt statsråd i J O Ramstedts regering 1905 och därefter justitieråd.

Petren AlfredPetrén, Alfred (1867-1964), läkare, riksdagsledamot
Han läste medicin, var radikal under studentåren och blev socialdemokratisk ledamot av Riksdagens första kammare 1912-33. Han var professor i psykiatri i Uppsala och senare inspektör för sinnesslö- och epileptikervården. I samband med den svenska försvarsnedrustningen 1925 genomdrev han att kaserner skulle byggas om till hospital eller sinnesslöanstalter. Så beslöts det att Vipeholm utanför Lund skulle omhänderha ”det tyngsta klientelet”. 1922 var han huvudmotionär för en utredning om ett statligt institut för rasbiologi, ett institut som också kom till Uppsala 1922, det första i världen. Han var absolutist sedan studentåren och engagerade sig mycket i vården av alkoholister. Han var ”nära idealet av den sociala ingenjören”.

Petren KarlPetrén, Karl (1868-1927), "Ung Gubbe", läkare, politiker
Karl Petrén studerade medicin och var med om att starta Den Unge Gubben och Studenter och arbetare. Han sägs ha haft en enorm arbetskapacitet, blev först professor i praktisk medicin i Uppsala och sedan i samma disciplin i Lund 1910. Sjukhusdirektör blev han 1921, och han ledde lasarettets första flyttning till Norra lasarettsområdet. Samtidigt hann han med att forska och intresserade sig särskilt för behandlingen av diabetes med rekommendation av en kost bestående av fett och grönsaker, den så kallade petrénkosten. Han intresserade sig mycket för det internationella samarbetet, särskilt det nordiska. Han var en liberal ledamot av stadsfullmäktige 1911-16 och 1918-20.

Petrén, Bror (1870-1938), jurist, politiker
Bror Petrén var jurist och liberal politiker. Han var konsultativt statsråd både i Staaffs ministär 1911-14 och Edéns 1917-20 och anses ha varit mycket skicklig på denna post.

Petrén, Jakob (1872-1950), professor
utbildade sig vid Lunds universitet men blev senare bergsingenjör vid KTH och professor i bergskemi och metallurgi.

Petren GustavGustaf PetrénPetrén, Gustaf (1874-1960), läkare, professor
hade en karriär som liknade brodern Karls. Han blev docent i kirurgi i Lund, senare professor i Uppsala och kom till Lund 1921, där han var professor till 1939. Han var reslig, hade stark fysik och en stor arbetskapacitet, dessutom ett gammaldags patriarkaliskt förhållningssätt. Han odlade sina internationella kontakter framför allt i Tyskland och Österrike. Åren 1921-44 var han ordförande i Södra Sveriges Sjuksköterskehem.

Petrén, Viktor (1876-1960), jurist
blev jurist, användes mycket i utredningsväsendet.

Petrén, Ebbe (1878-1974), läkare, hedersdoktor
utbildade sig till läkare, ägnade sig åt epidemiologi och blev hedersdoktor vid Lunds universitet 1932.

Så har vi systrarna. De båda äldsta var Tina Petrén, (1860-1935) och Lotten Petrén, (1865-1925). De fick ägna sig mycket åt att ta hand om sina bröder och se till att de fick mat. Inte minst var det viktigt sedan modern avlidit 1894. Att sticka och stoppa strumpor blev en omfattande sysselsättning.

Petrén LouisePetrén, Louise (1880-1977), matematiker
Lillasyster  Louise var den av systrarna som fick en utbildning. Hon disputerade 1911 som den första kvinnan i Sverige i matematik. Dessförinnan hade hon skapat ett problem för sin lärare, professor Björling, som deklarerade: ”Jag fortsätter att tilltala mitt auditorium ’Mina herrar’ men innesluter däri också fröken Petrén.” Louise Petrén fick en timtjänst i matematik vid flickgymnasiet i Lund. Hon gifte sig med Ernest Overton, en syssling till Charles Darwin. Overton blev Lunds förste professor i farmakologi.

I nästkommande generation Petrén nämns här tre personer.

Petrén, Sture (1908-1976), hovrättspresident, ledamot av Svenska -akademien
var en lysande jurist, blev juris kandidat redan vid 21 års ålder, så småningom president i Svea hovrätt, hedersdoktor vid Lunds universitet, ledamot av Internationella domstolen i Haag, ordförande i Svenska Turistföreningen, ledamot av Svenska Akademien med mera.

Petrén, Gustaf (1917-1990), studentpolitiker, jurist
Petrén var son till kirurgiprofessorn Gustaf Petrén, blev fil mag, pol mag och så småningom juris doktor. Han var en ledande studentpolitiker åren omkring 1940 men visade då nazistsympatier. Han blev Sveriges Förenade Studentkårers förste ombudsman. Han var en stor förkämpe för det nordiska samarbetet och kanslichef i Nordiska rådets svenska sektion. Han var ofta i polemik mot den svenska regeringen under Olof Palme. Han blev ställföreträdande JO och regeringsråd.

Overton, Maxwell (1914-1981), geograf, utredningsman
Maxwell var son till Ernest och Louise Overton, blev filosofie licentiat i geografi, var mångårig studentpolitiker, bland annat husförman i Helsingkrona nation och tillförordnad edil i Akademiska Föreningen. Han var utredningsman och arbetade med Lunds första generalplan. Han hade enorma detaljkunskaper om Lund och var en mycket känd lundaprofil.  

Text: Sverker Oredsson