Kulturportal LUND

 

Karl XI, (1655-1697 ), svensk kung

 

Karl XIKarl XI målad av EhrensvärdKarl XI:s vistelse i Lund var inte lång. Det rör sig särskilt om en dag, men den dagen var lång och blev betydelsefull.

14 december 1676
Dagen är den 4 – eller med modernare tideräkning den 14 – december  1676. Kungen med den svenska hären fanns norr om Kävlingeån vid Lilla Harrie. Det var kallt och ån var frusen. Klockan 01.30 gavs order om uppbrott, och hela hären gick över på Kävlingeåns is. Den danska hären var förlagd vid Svenstorp.

Sedan också danskarna kommit på benen gick båda härarna mot Lund, svenskarna längs Kävlingevägen. Vid Möllevångshöjden nådde arméerna varandra kl 08.30. Karl XI ledde själv den högra flygeln, och den drev danskarnas vänsterflygel på flykten. I stridens hetta förföljde svenskarna danskarna ända till Kävlingeån. Det danska lägret plundrades. Greve Nils Bielke, som också fått en gata uppkallad efter sig i Lund, övertalade kungen att återvända till slagfältet, vilket var nödvändigt för där hade danskarna fått överhanden. Vid 15-tiden var svenskarna under kungen åter på slagfältet och angrep danskarna bakifrån vid Nöbbelöv. Här avgjordes slaget, danskarna drog sig tillbaka och svenskarna hade vunnit.

Vid 11-tiden red kungen in i Lund och fick måltid och nattvila i Lundagårdshuset hos biskop Peder Winstrup.


Ett blodigt slag
Slaget vid Lund är det blodigaste i Nordens historia. Cirka 9 000 man stupade sammantaget i de båda arméerna. Avgjordes Skånes statstillhörighet här? Ja krigshandlingarna avklingade och fred slöts så småningom i Lund 1679. Dock var Sverige i förbund med Frankrike, och den franske kungen Ludvig XIV var den som styrde i Europa. Han skulle förmodligen inte ha tillåtit danskarna att få tillbaka Skåne, som de förlorat 1658.


Lång efterhistoria

Slaget vid Lund fick en lång efterhistoria. Vid jubileet 1876 firades den svenska segern i nationalistisk anda, men strax därefter gjordes en insamling till ett monument över slaget, och då markerades den nordiska samhörigheten. Vid 250-årsjubileet firades nationalistiskt i Domkyrkan men nordiskt vid Monumentet, och detta Monument var även vid krigsslutet 1945 en symbol för nordisk gemenskap.

Text: Sverker Oredsson

Läs om Slaget vid Lund och om Monumentparken.