Kulturportal LUND

 

Föreningen Gamla Lund

Den 17 april 1918 bildades ”Föreningen Det Gamla Lund” som skulle verka för bevarandet av ”stadens minnen”.  Ett tidningsupprop hade undertecknats av inte mindre än 49 personer, varav flera var mycket välkända prominenser – till exempel biskop Gottfrid Billing, borgmästare Carl Brink, redaktör Waldemar Bülow, landsarkivarie Lauritz Weibull och domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Av undertecknarna tillhörde hela 21 st stadsfullmäktige med dess ordförande, professor Carl Björling i spetsen.

Det fanns alltså rejäl tyngd bakom uppropet och initiativet kom i hög grad från officiellt och akademiskt håll.  

Till det första mötet på Grand samlades ett nittiotal personer – i protokollet kallade ”ett stort antal samhällsmedlemmar” som GL StyrelsemöteStyrelsemöte 27 oktober 2008 på Landsarkivet. Dåvarande ordföranden Jan Dahlin visar arkivmaterial.åhörde  föredraget ”Staden Lunds historia” av Lauritz Weibull. Sedan bildades ”Föreningen Det Gamla Lund” och ett stadgeförslag godkändes. Till styrelse valdes Carl Björling, Lauritz Weibull, Ewert Wrangel, Gunnar Carlqvist, Georg Karlin, Theodor Wåhlin och Otto Rydbeck. Utan överdrift var detta den mest kvalificerade styrelse som kunde uppletas i Lund och inriktningen för föreningens verksamhet angavs tydligt. Lunds historia!  

På en suppleantpost i den första styrelsen satt, lite i skymundan, apotekaren Fredrik Montelin som i själva verket hade initierat uppropet. Under 1900-talets första hälft blev han en av Lunds ”pampar”. 

Det första årsmötet hölls den 28 maj 1919 och därefter har det rullat på i denna livskraftiga förening även om medlemsantalet både gått upp och ner – medlemskadern präglas av en bekymmersamt hög medelålder.  


Årsboken

Den första årsboken i Gamla Lunds sedan dess obrutna serie utgavs 1919 – 16 år före Kulturens första årsbok. Hela serien omfattar numera massiv kunskap om Lunds historia och då långtifrån bara om medeltiden. Detta bevarande av stadens minnen är det mest bestående resultatet av föreningens verksamhet, men sedan 1988 utges också medlemsbladet Gamla Lund-Nytt.


Föredrag och utfärder

Föredragen har varit med från början men de historiska utfärderna tog sin början 1931. Sedan länge spelar programverksamheten en central roll för föreningen. 

GL Marnas trädgård
Vårutfärd till Marnas trädgård i Södra Sandby 16 maj 2009. Nils-Arne Andersson visar och berättar om broderns, Sven-Ingvar Anderssons, trädgård.


Bevaringsfrågorna

När Föreningen Gamla Lund bildades stod bevarandet av den historiska stadsmiljön inte överst på dagordningen, men redan efter några gamla-lundår kom föreningen att engagera sig för räddandet av historiskt intressanta byggnader. Den första var Lancasterskolan – ett långt korsvirkeshus  vid Bredgatan som 1923 stod inför rivning. 1924 var föreningen remissinstans då Lunds kvarter namngavs. Sedan följde insatser för Stäket (1929 o 1934), Petriplatsen, Rådhuset (1954), Nöden (1966) och mot Gatugenombrottet (1967). 

Då Drottens museum invigdes 1987 hade ett initiativ från Gamla Lund skapat medlen för själva utställningsbygget. Föreningen är sedan länge remissinstans i samband med kommunens nybyggnadssplanering och avger yttranden till byggnadsnämnden.

På senare år har föreningen bl a varit engagerad i diskussionerna kring Östervångsskolan, Zoologiska museet och 2013 har den spårvägsplaneringen att ta ställning till.

Varför?

Det är som Ragnar Blomqvist en gång påpekade värt en närmare utredning om varför Gamla Lund startades just 1918 som var Första världskrigets slutår med ett neutralt Sverige präglat av matransonering. 

Någon bevaringsdebatt i nutida mening att tala om fanns inte i starten men krigsförödelsen i Europa och revolutionen 1917 i Ryssland bidrog kanske till tanken på att slå vakt om det förgångna. I första hand skulle stadens historiska minnen beskrivas och därmed bevaras. Troligen fanns också en tanke om att visa upp en stark historisk identitet för att framhäva det moderna Lund med hjälp av stadens långa och till väsentliga delar exceptionella historia.

 Kulturens grundare, Georg Karlin, hade förstås, som i andra frågor, varit tidigt ute och räddat historiskt viktiga lundabyggnader till Kulturen –  Dekanhuset 1908, Berlingska huset 1911 och Wahlbomska huset 1913. Han hade i ett par fall med emfas hävdat att det mesta gick förlorat av den historiska identiteten då en byggnad flyttades men tvingats ge sig inför stadsplaneringen. 

Väsentligt var förstås också att Kulturen sedan 1890-talet med sina arkeologiska undersökningar hade börjat skapa en ny bild av medeltidens Lund.

 

Föreningen Gamla Lunds hemsida

Källa:

Blomqvist, Ragnar. Föreningen Gamla Lund under 50 år. Föredrag hållet vid föreningens 50:e årsmöte den 4 april 1968.

Text & foto: Claes Wahlöö