Kulturportal LUND

 

Arkeologisk grävning på Mårtenstorget utvärderad

Här bodde redan vikingarna

Förändringen av Mårtenstorget sommaren 1997 förde med sig nödvändiga ingrepp, i Lunds medeltida lämningar. Lunds Energi AB passade på att bygga till en gammal nätstation och inför den ombyggnaden genomförde Kulturens arkeologer årets största arkeologiska undersökning.

Flera gator kring Mårtenstorget har rötter i medeltiden. Mårtensgatan var huvudutfart mot öster. Gågatan på östra torgsidan följer i stort en medeltida sträckning och det gör också Svartbrödragatan. Den var dessförinnan känd som Döbelska strädet efter professor J.J. von Döbeln. Också kvarteret norr om Mårtenstorget, avstyckat vid 1800-talets början, bär hans namn.

Familjen Krognos

Hela kvarteret och nuvarande torg var tidigare en enskild tomt som hade tillhört en av de mäktigaste danska adelssläkterna, familjen Krognos. 1800-talets uppstyckning av gården lade grunden för Mårtenstorget, då kallat Oxtorget. Tomten köptes och donerades av fabrikör Borg, som ville förhindra att kreaturshandeln förlades till Petriplatsen, den f d kyrkogården, där hans anhöriga vilade. Vi har i stora drag klart för oss hur det undersökta området tedde sig från äldsta tider och fram till våra dagar.

Flack sluttning

Området har ursprungligen utgjorts av en relativt flack sluttning åt sydöst med en vattenfylld sänka. Bäckar har sörjt för till- och utlopp. De mycket goda lerjordarna har med all sannolikhet brukats under lång tid före stadens grundläggande. Att lundaslätten vid 1000-talets början var ett öppet kulturlandskap med närhet till större skogar visar fynd av frö, insekter och djurben.

Den första bebyggelsen som går att konstatera utifrån undersökningen har samband med Lunds uppkomst. Rester efter en byggnad grävdes fram. Den hade uppförts i resvirkesteknik med jordgrävda stolpar, ett i det närmaste vikingatida byggnadsskick. Tyvärr var nästan ingenting kring huset bevarat. Detta äldsta skede kan alltså inte studeras närmare, men några iakttagelser är värda att lyfta fram.

Tidigt 1000-tal

Huset uppfördes under börj an av 1000-talet i ett tidigt skede av Lunds expansion. Vad huset användes till är svårt att sia om. Men jämför man med den samtida landsbygdens mera undersökta hus förefaller det som 1000-talets gårdsbebyggelse framför allt innehöll en större kombinerad mangårds-och ekonomilänga, ett sk långhus. Flera mindre byggnader med olika funktion kan ha funnits kring långhuset.

Fynden som är samtida med huset utgörs främst av rester efter hushållet, nämligen keramik och matavfall i form av djurben. Det finns även en del bearbetade ben och horn från hantverk. Hantverkslokal fanns, men gårdslämningen ska främst ses som en självhushållande och jordbrukande/boskapsskötande enhet.

Engelsk krukmakare

En av keramikskärvorna från hushållet är särskilt intressant att lyfta fram. Det är en skärva från en bringare med hänklar och pip i rödbrännande glaserad keramik, så kallat tidigglaserat gods. Formtypen och den teknik med vilket kannan framställts knyter direkt an till engelska samtida traditioner. Kannan är dock tillverkad av en lera som inte finns på de Brittiska öarna och därför måste kärlet tillverkats på närmare håll, sannolikt inom Lund. En rimlig förklaring är att det är en engelsk krukmakare som kommit till Lund och tagit med sig hantverkstraditionen från hemlandet.

Sannolikt utgör den förmodade bäcken och vattenhålet en naturlig begränsning av gården åt öster och i sydöst.  Gatorna runt nuvarande Mårtenstorget skulle kunna falla tillbaka på en ursprunglig begränsning runt en stor gårdstomt, som på de vikingatida gårdar vi känner från bland annat Vorbasse i Danmark.

Den omfattande omgestaltningen under 1300- och 1600-talen har utplånat alla äldre spår. Därför vet vi tyvärr mycket lite om områdets historia under 1100- och 1200-talen.

Dumpade fynd

En del föremål från den äldre tiden har dock råkat hamna i den damm som anlades på 1300-talet. De kom med schaktmassorna från en annan del av tomten när dammen reparerades. Mest är det keramik som har hittats, men också material från horn- och benhantverk. Detta visar att området utanför undersökningsytan har varit kontinuerligt bebott under 1100- och 1200-talen, kanske också redan då samlat under en gårdsenhet.

Under loppet av 1300-talet genomgår området en drastisk omdaning. I västra delen av den stora södra tomten uppförs nu minst två stenhus, det ena bevarat till våra dagar. (Det andra huset påträffades vid en husgrundgrävning 1915.) Samtidigt uppträder nu den danska adelssläkten Krognos i de skriftliga källorna.

Ståndsmässig arkitektur

Släkten ger sin gård en Ståndsmässig monumentalarkitektur för att påminna om sin storhet. Vi vet ingenting om hur mycket jord som hörde till, inget om antalet ekonomilängor och tjänstefolk. Men sannolikt har tomtens karaktär av stadsgård varit det viktiga. Det är också nu dammen anläggs. Den har sannolikt utnyttjats för fiskodling och kanske har den uppdämda bäcken använts för kvarndrift.

Under loppet av -1400- och 1500-talen kan vi inte spåra några större förändringar, stadsgården har hela tiden varit i släkten Krognos ägor. De båda norra tomterna utanför undersökningsområdet förefaller att vara bebyggda under hela perioden. De har även de haft ett mera högreståndspräglat byggnadsskick, där den nordvästra tomten haft ett stenhus och den nordöstra en stenkällare.

Donation till kyrkan

De båda tomterna hamnar genom donation under 1400-talet i domkyrkans och domkapitlets ägor. Dammen synes sakta slamma igen. Marken intill verkar har varit odlad och även utnyttad för kreatur.

1619 lämnar tomten släkten Krognos ägo. Troligen är det en borgare som köper den för under 1600-talet finns garveri på gården. De två norra tomterna försvinner också under loppet av 1600-talet.

1619 omnämns det gamla kanikresidenset i nordvästra delen av kvarteret som alldeles förfallet. Domkapitlet byter med domkyrkan och granntomten blir nu kanikresidens. Vid svenskarnas härjningar i Lund 1644 förstörs även dessa byggnader och tomten säljs till rådman och ridefogde Fredrik Westhoff. Han arrenderar även granntomten och båda tomterna används som hage. Själv var Fredrik Westhoff bosatt på en gård mitt emot på andra sidan Skomakaregatan i nuvarande kvarteret Svartbröder. Dammen på Garvaregårdens tomt verkar nu i det närmaste ha slammat igen. Möjligen används nu gården endast för garveriverksamhet och dess trädgårdsodlingar och andra näringar med agrar anknytning tycks ligga nere.

År 1691 samlas tomterna till en enhet av förste professorn i medicin, Erasmus Sackenschöld. Hela kvarteret (nuvarande Mårtenstorget och kvarteret Döbeln) bildar nu en stor stadsgård. Med de kommande ägarna, professorerna Thomas Ihre och Johan Jacob Döbelius von Döbeln, syns det tydligt att stadsgården ägts av stadens ledande sociala skikt.

Kanaler anläggs

Det var under någon av dessa tre ägare som kanalerna i centrala delen av tomten anläggs. De omnämns 1740. Kanalerna bildar en rektangel runt en hage eller trädgård. Av beskrivningen får vi också veta att kanalerna användes som karpdammar. Det är även nu som det norra stenhuset från Krognoseran rivs och får ge plats för en mera ändamålsenlig stadsgård. Det södra stenhuset, "Krognoshuset" inlemmas i en nord-sydligt orienterad mangårdslänga i korsvirke ut mot Svartbrödersgatan. Gården innehåller även två ekonomilängor belägna norr och söder om mangårdslängan.

Skånsk allmogegård

Bebyggelsen har således direkta likheter med samtidens skånska allmogegårdar. Trots professorernas högborgerliga yrken, så uppvisar deras hushåll snarare en lantlig miljö med stark inriktning på självhushåll.

Senast år 1784 har gården fått den ovan beskrivna utformningen, då den avbildats på Espmans Karta över Lund. De tre längorna står sedan, dock med vissa funktionsändringar, framtill och med 1915, då de rivs för att ge plats för Köttbesiktningsbyrån.

Text: Conny Johansson Hervén, arkeolog. Gamla Lund Nytt