Kulturportal LUND

 

Tillbyggnad av UB ger nya ledtrådar om Allhelgonaklostret

l förra numret av Gamla Lund Nytt kunde vi läsa om den planerade tillbyggnaden av Universitetsbiblioteket på Helgonabacken. Relationen mellan Universitetsbiblioteket och den institution som låg där tidigare, Allhelgonaklostret, har länge präglats av inte bara symboliska utan synnerligen praktiska skäl. Varje tillbyggnad, har varit en välkommen mecenat till kunskapen om klostret.

GNart015I december i fjor genomförde Kulturens arkeologer en förundersökning på Helgonabacken inför den tänkta tillbyggnaden. Syftet var att få en bättre bild av vad som kan tänkas finnas kvar av det forna Allhelgonakiostret och därmed förutse kommande behov av arkeologiska insatser.

Runsten i ruinerna

I slutet av looo-talet, kanske strax före Askers tillträde som biskop år 1089, överläts backen till Benediktinerorden av kungen eller honom närstående allierad. Troligen fanns redan då bebyggelse och uppodlade inägor till brödernas fromma.

Bland klosterruinerna fann man nämligen år 1690 Lundagårdsstenen, den resligaste runsten som är känd inom det medeltida danska området. Runstenen, som bär inskriptionen "Torgisl, son avAsgeir Björns son, reste dessa stenar till minne av sina båda bröder, Olafoch Ottar, goda landmän", finns idag att beskåda i UB:s foajé. Stenen och spåren av bland annat en härd, en kokgrop och lertäkter, som påträffats vid de senaste årens arkeologiska undersökningar kan antyda att en senvikingatida gård funnits på platsen vid tiden för Lunds uppkomst.

Aristokratiskt jordägande

Lundagårdsstenens utsaga, att Olafoch Ottar varit goda landmän, ses gärna i samband med eliten kring kungens förtrogna. Det är vidare frestande att se en förbindelse mellan aristokratiskt jordägande i och med att mark upplåtits för Allhelgonaklostret.

Klostret blir ett av de första i östra Danmark och intar en särställning som ordens nordiska centrum. Vid denna tid pågår reformrörelser inom benediktinerna, och "All helgons kloster utanför Lunds murar" har tidigare tillskrivitsen reformert gren som lyder Cluniacensregeln, men kanske mera troligt Hirsaukongregationen, vilka började instiftas omkring år 1080. Hirsau, som ligger i dagens Tyskland, var ett benediktinerkloster som grundades ungefär år 830 och via reformarbete under looo-talets senare del vann de stort anseende inom tyskt men även övrigt europeiskt område.

Få äldre källor

Trots den stora betydelse som Allhelgonaklostret haft under medeltiden,finns få äldre källor att ösa ur. Enstaka medeltida notiser och några inventarieoch syneprotokoll från 1500-talets andra hälft är den magra skriftliga skörden efter 450 års verksamhet. Förutom Lundagårdsstenen tilldrog sig området tidigt antikvariskt intresse och den första regelrätta arkeologiska undersökningen företogs av professorn i grekiska, konsthistorikern och arkitekten Carl Georg Brunius år 1840. Hans insatser riktades främst mot norra delen av Helgonabacken och själva klosterkyrkan.

År 1934 uppfördes det så kallade boktornet på Universitetsbibliotekets norra sida och under åren 1951—53 expanderade biblioteket ytterligare och boktornet kringbyggdes. Här framkom ett arkeologiskt sett komplext område med framförallt verkstäder och ekonomibyggnader. Under de följande åren fram till år 1957 genomfördes under lundaarkeologins nestor Ragnar Blomqvists ledning en serie forskningsgrävningar för att lokalisera kyrkan och den förmodade klosterkvadranten.

Svårt att pussla

Flera ansträngningar att rekonstruera klostret har företagits, men för att lägga pusslet finns alltjämt endast fragment att tillgå. Alla har försökt finna en mera regelrätt klosterplan med en karaktäristisk byggnadskvadrant kring kyrkan, starkt inspirerade av Erik Dahlbergs bataljteckningar av slaget vid Lund år 1676, den kanske tydligast läsbara bilden av det forna klostret. Ur detaljer i teckningarna kan man skönja själva kyrkan som en mäktig ruin, medan en relativt intakt klosterkvadrant avbildas med sex huskroppar. Vid denna tid hade klostret övergått i landsdomares ägo.

Förundersökningen i december 2006 gav förhoppningar om att Allhelgonaklostrets forna prakt äntligen ska kunna återupprättas i samband med tillbyggnaden av Universitetsbiblioteket.

Text: Conny Johansson Hervén, antikvarie Kulturen i Lund. Gamla Lund Nytt