Kulturportal LUND

 

Sparbanken för 175 år sen: istället för fattigvård

l år firas det 175-årsjubileum på Sparbanken Finn. En stark drivkraft till bankens bildande år 1833 var att ge de många fattiga i dåtidens samhälle en hjälp till självhjälp. De skulle stimuleras att spara och få ränta på sina slantar istället för att supa upp dem. Detta och mycket annat förtalte bankdirektör Lars-Erik Skjutare när han berättade om bankens historia för många intresserade lyssnare på Gamla Lunds januarimöte.

GNart014Sparbanksidén kom ursprungligen från Skottland. I Sverige startade den första sparbanken år 1820 i Göteborg och fyra år senare var det Malmös tur. I Lund var professor Carl Adolph Agardh, borgmästare J. Bäckström och assessor C.E. Colliander bland initiativtagarna. I en skrivelse i Lunds Weckoblad den 23 januari 1833 motiverade Agardh förslaget och skrev bl. a: "Sparbanken är den nyare tidens mestwälgörande inrättning för de wanlottade menniskoklasserne" och kallade banken "en fattigvård, gjord av de fattige sjelfwe".

Sverige var vid den här tiden ett underutvecklat och efterblivet land i en avkrok av Europa, berättade Lars-Erik Skjutare. Vi låg långt efter England i den industriella utvecklingen. Transporter företogs i huvudsak med oxkärror och en resa mellan Lund och Stockholm tog 10-14 dagar. Den agrara revolutionen ledde till en befolkningsexplosion. År 1833 föddes 100.000 barn på en befolkning av 3 miljoner! Högst 20 procent av befolkningen var läskunniga.

Krog i vart tionde hus

Lund hade drygt 4000 invånare - förutom grisar och kor. Jordbruket dominerade även inne i staden. De sanitära förhållandena var miserabla. Folk var fattiga och sökte tröst i spriten. I vart tionde hus i Lund fanns en godkänd krog.

Universitetet var ännu en sluten värld - även konkret genom den höga muren runt ett Lundagård dit bara akademiker, studenter och ståndspersoner hade företräde. Ar 1833 var 383 studenter inskrivna. Men Lund var en föregångare ifråga om skolor. Här startades både en flickskola och vuxenundervisning på i830-talet.

Lördagen den 23 januari öppnade Sparbanken sin verksamhet — hemma hos häradshövding Nordström som åtagit sig att föra bankens räkenskaper.Varje lördag kl 15-17 tog han emot lundabor som ville spara eller låna. Och kunderna kom. Första dagen utfärdade han 72 kontraböcker mot insatta 384 riksdaler. Skomakaremästare P. Rönbeck ville låna 300 riksdaler. Det fick han veckan därpå när det kommit in mer kapital. Mamsell Ingri Lindfelt fick då också låna 50 riksdaler mot pant av guld och silver. Låneverksamheten blev snart omfattande och direktionsmedlemmarna bidrog generöst med förskott.

Fruntimmersbanken

Sparbanken fick snart konkurrens. Ar 1848 startade "Torna, Bara och Harjagers härads Sparbank", senare omdöpt till "Tornabanken" som speciellt vände sig till landsbygden. Ar 1861 etablerades Nya Sparbanken som vände sig till både stad och landsbygd. Banken kallades "fruntimmersbanken" eftersom den under ett halvsekel sköttes av kvinnor. Det började år 1864 då flickskolelärarinnan Augusta Runstedt utsågs till huvudman. Kvinnor var vid den tiden omyndiga och hon myndigförklarades genom ett särskilt beslut. När hon några år senare gifte sig med ordföranden i Eslöv-Onsjö spar- bank omyndigförklarades hon igen!

Ar 1842 flyttade Sparbanken verksamheten från häradshövdingens bostad till lokaler i det nya rådhuset. Där blev snart trångt och 1865 började man förvara lånehandlingar och panter i kassakistan i Domkyrkan. Nu ville banken ha ett eget hus och köpte 1871 tomten i hörnet av Klostergatan-Kyrkogatan där ett nybyggt bankhus invigdes tre år senare. Då låg Hotel Altona på den plats där bankens huvudentré nu finns. Den delen av tomten såldes men köptes tillbaka senare då banken behövde bygga till. Alfred Hellerström var arkitekt för det nya bankpalatset som öppnades för kunderna 1900.

Stödjande projekt

I början använde banken bara det nedre planet och på övriga plan fanns lägenheter. Flera kända lundabor har bott där, t.ex. Carl Holmberg, Johan Thyrén och Sture Siwe vars svarta hund King också var bekant i Lund.. Banken engagerade sig tidigt i stödjande projekt, särskilt för "de mindre bemedlade" i Lund. På 1800- talet gavs bidrag till bl. a Söndags- och Aftonskolan, slöjdskola för fattiga flickor, och "Enkor eller äldre ogifta fruntimmer i Lund, hwilka efter förflutne bättre dagar nu lefwa armod eller betryck". Banken är huvudsponsor till Kulturen och Konsthallen var en gåva till Lunds stad’ Den vackra interiören i det nya bankpalatset som öppnade i augusti 1900.

Foto: Sparbanken Finn.