Kulturportal LUND

 

Konviktet

Akademiska Föreningens Konviktorium hade gamla anor. Det började redan 1830 och i en paragraf från samma år stadgas bland annat följande:

I Convictorium spisas middag af 3:ne och qvällsvard af 2:ne enkla rätter. Med, undantag af brännvin till maten fä ingen spirituösa förekomma. All uppassning sker af manspersoner".

konv02Men alla var inte odelat entusiastiska. Smålands nation: "idén om en avdelning för spisning falla utanför Föreningens egentliga ändamål och ipraxis bliva enparasitanstalt till förmån för mera förmögna studenter". Till en början antogs en spisvärd som skulle svara för mathållningen, samt en förman. Spisvärden fick fri bostad och en del andra förmåner; 1834 bestämdes det t ex att hon förutom personalen även skulle ha rätt att inhysa sina hön. Problem med att få en skötsam spisvärd gjorde emellertid att verksamheten överläts till en restauratör två år senare.

Ett syfte med konviktet var att det skulle fungera som ett styrmedel för matpriserna i Lund, något som särskilt aktualiserades efter l:a världskriget. 1918 började idén till ett modernare konviktorium - måltidsin- ackordering för studenter i större skala än matlagen - få allt skarpare konturer. Året därpå flyttade man och öppnade i Lunds Studentkårs regi nytt i gamla Hotell Göthe på Kyrkogatan. Drygt 500 studenter – halva studentkåren - hade tecknat sig för måltider som i början kostade 108 kr/månaden. De flesta fick dock ända upp till 60% rabatt.

konv01Det var dyrtider och för många fattiga studenter kom konviktet - där man kunde få tre mål mat om dagen för knappt fyra kronor - att spela en stor ekonomisk, men också social roll. De speciellt utsatta kunde få matstipendier. Konviktet, eller "konvix" som det studentikosa namnet var på tjugotalet, hade 320 platser. Men då ungefär dubbelt så många varje år brukade ansöka om matabonnemang, fick en svår gallring göras. För bättre bemedlade kom konviktets berömda julbord (som sades vara så stort att man behövde en cykel för att ta sig runt det) att utöva en speciell lockelse. På 1920- och 30-talen var konviktet uppdelat i en "övre" och en "undre" avdelning. På övre våningen var priset något högre, borden stod placerade kotterivis och dess gäster kallades "överklassare" av de andra. På 30-talet kunde man få tre mål mat om dagen för 60 kr/månad.

konv03Efter en ombyggnad på 40-talet kunde de två matsalarna ta emot över 900 gäster1. Det gick åt mycket livsmedel, här följer lite statistik. De första 25 åren hann man servera 6.400.000 måltider (!) och under en enda dag i oktober -43 nådde man upp till l .924 mål1. 1938 konsumerade gästerna bland annat 84 ton kött, 8 ton bordssmör och 123 000 liter mjölk...

Men i takt med att tiderna blev bättre, kom konviktet att locka allt färre studenter. "Tre Terminer", som det senare döptes om till, stängdes slutligen 1968 efter att ha varit öppet i precis 100 terminer.

Fotnot: konviktorium betyder "matsalen i ett kloster".
Bild 1: Julbordet står dukat pä "Konviktet" 1934.
Bild 2: Lunds Studenters Konviktorium 1920. Foto Anna Tykesson.
Bild 3: Direktör Stellan Winther i Konviktoriets "skafferi" 1944.

Text: Bengt Karlsson, Kaféer, Kondis & Krogar i Lund. Gamla Lunds årsskrift 1993