Gravkapell i Lund

Den medeltida sedvanan att begrava de döda under kyrkans golv och runtom kyrkan var fram till 1800-talets början en självklar sak. Men allteftersom kyrkorna försvann och befolkningen växte blev det fullt.
De kyrkogårdar inne i staden, som var i bruk längst var Krafts kyrkogård öster om domkyrkans absid (idag Krafts torg), Magle kyrkogård (belägen mellan Magle-gatorna) eller S:t Petri kyrkogård (idag Petriplatsen). Den enda kyrkan med omgivande kyrkogård, där begravningar fortfarande ägde rum, var  Klosterkyrkan.

Norra kyrkogården
Det fanns klagomål på att kyrkogårdarna var vanskötta – de luktade, man plockade sten därifrån, inhägnaderna var i förfall osv.  Behovet av nya kyrkogårdar utanför vallarna var stort.

Kapell Norra


Efter många diskussioner anlades den första delen av Norra kyrkogården; den invigdes 1816. Ända fram till 1895, då gravkapellet äntligen var på plats, skedde själva begravningsceremonin i Domkyrkan. Därefter vandrade en procession med en med svart flor försedd likvagn i spetsen till Norra Kyrkogården, där kistan sänktes i jorden.
Gravkapellet på Norra Kyrkogården byggdes alltså först 1895, ritat av arkitekt Henrik Sjöström i nygotisk stil (Jämför kapellet på lasarettsområdet).
Kapellet användes för sitt ursprungliga ändamål fram till 1960-talet. Idag tjänar det som gudstjänstlokal av etiopisk-ortodoxa församlingen.

Kapell Sankt Olof
I anslutning till Krematoriet på Norra kyrkogården finns idag två moderna begravningskapell, båda ritade av Sven Backström och Leif Reinius.  Sankt Olofs kapell – det större av de två – och det litet mindre Uppståndelsens kapell, båda invigda 1960.

 

Östra kyrkogården
Under stora delar av 1800-talet var många bland borgerskapet missnöjda Norra kyrkogården, som ansågs både vanskött och väldigt långt borta. Därför bildade ett antal lundabor (med biskop Reuterdahl i spetsen) 1846 ett kyrkogårdsbolag med avsikt att anlägga en begravningsplats på den s.k. Bunthska lyckan strax utanför Östra Vallgatan, ungefär där Östra kyrkogården finns idag. Den norra delen av den inhandlade marken sträckte sig en bra bit in i södra delen av dagens Botan, men den kom aldrig att användas för begravningar. 
Till kyrkogården byggdes ett begravningkapell 1859. rivet 1933. Man byggde efter förlaga i Architectonische Skizzanbuch, en mönsterbok med tyska byggnader.
Kapellet placerades på norra sidan av Kapellvägen (idag också känd som Gröna gången), precis mittemot norra ingången till Östra kyrkogården. Kapellet revs 1933. Platsen där det stod kan man ana av placeringen av ett par bänkar i en halvcirkel


Kapell Östra

 

Lasarettsområdet
Lasarettskapellet tjänade som kapell för sjukhuset då detta låg i kvartetet Paradis. Kapellet är byggt 1887 i nygotisk stil, ritat av Helgo Zettervall och Henrik Sjöström. Det är ungefär samtida med kapellet på Norra kyrkogården, som Sjöström också ritade.
Kapellet var främst avsett att användas för jordfästningar. Innerväggarna är dekormålade, sannolikt av Svante Thulin (som också utfört målningar i Lunds domkyrka, Allhelgonakyrkan och Universitetshuset).

När sjukhuset flyttade kunde kapellet användas för profana ändamål. Här har funnits en katolsk församling, ett bårhus, ett cementlager och senast en pappershandel.
Vad som nu ska hända med kapellet är i skrivande stund oklart.


Kapell Lasarett

 

Sankt Lars
Lunds hospital – 1931 omdöpt till Sant Lars sjukhus – började sin verksamhet 1879. Då uppfördes att antal byggnader för sjukhusets behov. Till hospitalet hörde från början ett ”likhus”, ritat av Axel Kumlien, som också användes för obduktioner. Likrummet hade en luckförsedd fördjupning i golvet för förvaring av lik under den varma årstiden.
1906 byggde man till huset med ett begravningskapell.
Hela byggnaden revs 1969.


Kapell Sankt Lars

De döda från Sankt Lars begrovs först på Lunds kyrkogårdar, men efter motstånd mot detta invigdes 1895 en gravplats för Sankt Lars patienter söder om Höje å, nära Flackarps mölla.
Läs mer om Sankt Lars begravningsplats.

 

Text: och foto: Ingrid André. Äldre foto Per Bagge (Lasarettskapellet och Östra kyrkogården) och Stadsar.kont. (Sankt Lars).

 

Läs mer
Claesson, Hilding, Lunds kyrkogårdar. 1. Norra kyrkogården under 1800-talet. 1936. (Gamla Lund årsbok).
Claesson, Hilding, Lunds kyrkogårdar. 2 . Sankt Peters klosters kyrkogård. Östra kyrkogården. 1955. (Gamla Lund årsbok).
Lund utanför vallarna: bevaringsprogram. Del 1-2. 1991, 1996.
Wahlöö, Claes, Skånes kyrkor 1050 – 1949. 2014

 

 

2019-05