Kulturportal LUND

 

Stormarknad på Mårtenstorget

 

01 Mårtenstorget


När fotografen August Kristian Korfitsen tog denna unika bild av Mårtenstorget stod hans kamera i ett fönster på andra våningen i Christian Bülows hus vid torgets östra sida. Bilden är odaterad men analysen ger en tentativ datering till 1880. Utifrån historiska källor kan tidpunkten i så fall preciseras till onsdagen den 15 september.

Varuutbudet visar att detta är en öppen marknad som i mycket riktar sig mot kunder från Lunds omland. Mycket av varorna kommer från den skånska risbygden i nordost. Troligt är att stormarknaden hade anor som sträckte sig tillbaka till medeltidens Laurentius marknad. I slutet av 1800-talet förlades denna höstmarknad till september.

Den ursprungliga kontaktkopia som använts har formatet 213 x 169 mm.  Objektivet hade en  brännvidd på c 188 mm och en bildvinkel på c 66°. Korfitsen bearbetade sin kopia med retuschering av byggnaderna.

Bildens komprimering av en komplex situation med massor av människor gör den svårläst. Kraftig förstoring har använts för att lyfta fram detaljerna. I ett fall hade helbilden måst blåsas upp till c 4,5 meters bredd för att scenen skulle framträda.     


Bild 1 och 2

Bara ett tiotal av bildens byggnader har överlevt till vår tid. Mest markant förändrad är Mårtenstorgets västra fond där Saluhallen sedan 1909 monumentalt (och lyckat!) dominerar scenen. Envåningshuset vid Bankgatan lämnade 1916 plats för den byggnad där biografen Skandia 1919 fick sin foajé. På hörnet vid Bankgatan syns skylten för kopparslagaren A F Winell. År 1877 bredde hans hantverksgård ut sig över hela den stora hörntomten. Krognoshuset till höger är lättidentifierat. Dagens utseende fick det 1916. När bildmitten syns Borgs fabriksskorsten och till vänster över ett takfall en hög skorsten som bör ha tillhört Aspegréns franska ångkvarn.

Taket på C W K Gleerups hus från 1860 skymtar borta vid Stora Södergatan. Till höger syns östra takfallet på Realskolan vid Vårfrugatan. Så småningen som skulle den kallas Spyken. 

Modärniteten representeras främst av gaslyktorna, en mitt ute på torget, en på affärshuset till vänster och en på hörnet till ”Schlyterska huset” vid Västra Mårtensgatan.

 Bild 3

Toffelmakaren står mitt bland sina uppstaplade trätofflor. Till höger sitter en man som förefaller prova ut nya tofflor.

Bild 4
Här säljs det möbler – soffor, byråer och stolar.

Bild 5
Mitt i bilden sitter en pojke på en trave med videkorgar. Han håller ett spö i handen. Framför honom finns hjul och gödselgrepar utlagda på en hög med riskvastar. Uppe till vänster står laggade kärl och tunnor på kullerstenen. Nere till vänster syns en stor hög med ris avsett för risgärden – på helbiden kröns högen av buntar med hasselkäppar till flätgärden. Nere till höger reser sig en trave med trätofflor.

Bild 6
Hästarna äter hö i en skrinda. De ser ut som ungdjur och är möjligen till salu.

Bild 7
Uppe till höger står tre kvigor och väntar på en köpare. Mitt i bilden sitter en toffelmakare bland sina tofflor. Uppe till höger erbjuds vagnar och seldon och även en hackelsekista med ett stort svänghjul.

Bild 8
Krognoshuset inrymde vitsigt nog en krog som säkert hade mycket att göra under en stor marknadsdag. Törsten skulle släckas med öl och brännvin. Då bilden togs, kallades huset, helt felaktigt, Svartbrödraklostret. På torgets västra och nordvästra del såldes kramvaror och tyg vilket är förklaringen till den höga koncentrationen av kvinnor.

Bild 9
Stånden för kramvaror och tyg hade segeldukstak. Mitt i bilden står torgets vattenpump och till höger syns gaslyktan.

Bild 10
”Schlyterska huset” med sina hörn i rusticerad puts var uppfört 1858. Det revs 1907 och ”återuppfördes” på Kulturen. Gaslyktan på hörnet syns tydligt.  Det är gott om folk och på Västra Mårtensgatan råder trängsel. Till vänster skymtar tre vita mössor som nog tillhör nyfikna studenter.

Bild 11
Det är stor variation i tunnbindarens tillverkning. Möbelsnickaren torgför stolar och en enstaka gungstol.

Bild 12
Av säckarna vid och på vagnen t v i bildens mitt framgår att man kunde köpa fårull. Ovanför denna vagn står några jordbruksredskap, möjligen plogar. Vagnarna till höger är inte parkerade utan till salu. I nedre vänstra hörnet syns kvastar och pinnräfsor.

Bild 13
Över planket bakom salustånden studeras marknadslivet av ett par pojkar.

Bild 14
En kraftig delförstoring avslöjar en krukmakare med varulagret exponerat på kullerstenen. Han bör ha lagt ut halm för att inte få lergodset kantstött. Det kan vara någon av lundakrukmakarna Isak Löwegren eller Johan Åkesson som böjd över sina krukor har fångats på ett unikt fotografi. Till vänster hänger sex sopborstar på ett ställ. Över dem syns en märklig form som påminner om ett björnhuvud. Kan det vara fråga om en reklamskylt i papier maché?

Bild 15
Det är omvittnat att det kunde gå livligt till på höstmarknaden. Den 16 september 1909 skrev Folkets Tidning: ”Det blev rekord i går med avseende på onykterheten i vår goda stad. Det raglades av fyllerister i hela staden … när polisen motade undan tre så kom det tio i stället.”  En del av festandet ägde rum på stadens krogar. Skylten på Krognoshuset talar sitt tydliga språk: ”Restauration Utskänkning”. Tillfogas skall väl att marknadshandeln 1909 hade tappat mycket av sin betydelse och att det hela kanske mer blivit till en festdag.

  

 Klicka på bilderna för att förstora!

 

Text och skanning: Claes Wahlöö


Läs mer
Lunds stadskärna. Bevaringsprogram. Krafts rote. 1983.
Blomqvist, Ragnar, Lunds historia 2. 1978.
Wahlöö, Claes, Fotografin och Lund. 2002.

 

 

2019-04