Kulturportal LUND

 

Sparta - det hatade mästerverket

Sparta


Med sina 539 korridorrum är studentbostadskomplexet Sparta Akademiska föreningens näst största. Det ritades av den prisade arkitekten Bengt Edman, och invigdes 1971 av Olof Palme. Efter färdigställandet har byggnaden fått utstå mycket kritik, och är än idag omdiskuterat.

I en kommunal detaljplan från 2016 omnämns Sparta som ”… det troligen främsta exemplet på brutalistisk arkitektur i Sverige”. För att fullt förstå innebörden av dessa ord bör man betänka att det är i konkurrens med byggnader som Filmhuset och gamla arkitekturskolan i Stockholm. Att det samtidigt 2017 utsågs till ”Lunds fulaste hus” visar på de delade känslor många fortfarande hyser mot Sparta i synnerhet, men kanske också brutalismen i allmänhet.

Kontroversiell brutalism
Den arkitektoniska stilen definierades av arkitekterna Alison och Peter Smithson som att den ”…försöker förhålla sig till ett samhälle som präglas av massproduktion, och skapar rå poesi utifrån de oordnade och kraftfulla makter som spelar sitt spel.” Och nog passar detta in på Sparta, som med sina närmare 2000 gluggliknande fönster blickar ut mot LTH. Komplexet var den avslutande delen i AF Bostäders byggoffensiv under 60-talet, för att möta de kraftigt växande studentkullarna.

Det kan vara enkelt att avvisa brutalismen, med dess råa betongfasader som lätt kan föra tankarna till mer totalitära platser. På Flashback Forum ges omdömet ”öststatskomplex” av en tidigare inneboende på Sparta, och även äldre källor visar att många studenter tycks ha delat denna uppfattning. Kanske var det i ett desperat försök att tona ner dessa associationer som hela komplexet målades grågrönt under det tidiga 2000-talet. Huruvida detta ansiktslyft fick önskad effekt lämnar jag till läsaren att bedöma.

Det problematiska förhållandet Sparta haft till sin omvärld speglar också den tidpunkt som det färdigställdes. 1971 var studentantagningarna avtagande och den samhällsomvälvande framtidsoptimism som präglat Sverige under efterkrigstiden likaså. Att Sparta, en renodlad symbol för den tid landet just lagt bakom sig, färdigställdes samma år måste uppfattats som något ironiskt. Detta till trots skulle komplexet ändå bli en viktig knutpunkt i Lund under de kommande decennierna, framförallt genom den där förlagda konsertlokalen Olympen. Lokalen var en del av tanken om Sparta som en stad i staden, ett tankegods som återkommit i flera av de miljonprogramsområden som byggdes under samma tid. Förutom Olympen fanns också utrymme för Pub Sparta, en hörsal, en större matbutik och även planer på en större studentmatsal. Idag återfinns där bland annat gym, pizzeria och tandläkarmottagning.

Nära Marathon, men långt från Athen och Delfi
Lunds utbredning har märkts kring Sparta, som vid invigningen vilade i ensamt majestät på sin sida Tunavägen. Idag är det omgärdat av Medicon Village, Ideon och Ekonomicentrum. Vid komplexets östra entré, som fram tills idag har varit parkering och grönyta, byggs det nu bostäder i linje med kommunens förtätningsplaner. När Sparta byggdes var planen att denna yta skulle användas för ytterligare studentbostäder, men detta blev aldrig av. Samtidigt som det är bra att området nu kan få en mer stadsmässig karaktär, är det synd att denna intressanta byggnad förlorar något av den dominerande position den ännu åtnjuter.

Avslutningsvis är det värt att nämna att Sparta länge var det sista exemplet på AF:s tradition att anknyta till det antika Grekland. Sedan tidigare fanns redan Aten i AF-borgen och studentbostadsområdet Delphi upp mot Norra Fäladen. Hösten 2019 återupptas denna sed när Marathon, i korsningen mellan Tornavägen och Tunavägen, invigs - inte vidare långt från Sparta.

 

Text & foto: Theodor Vareman

 

 

2018-11