Kulturportal LUND

 

SAOB – ordboken i Lund


”Hon jobbar på Ordboken” kan man få höra i Lund. Vad menas? Med största sannolikhet refereras till SAOB, dvs Svenska Akademins ordbok och dess redaktion och förmodligen också till dess hus på Dalbyvägen 3. Länge arbetade dess medlemmar på UB men sedan några år har redaktionen sin hemvist i en villa nära forna Dövstumskolans park.  Villan var en gång arkitekten Sten Samuelsons hem och den uppmärksamme ser att dess design påminner lite om Landskrona konsthall, som Samuelson också ritade tillsammans med sin arkitektpartner Fritz Jaenecke. I villan arbetar språkforskare vilkas uppgift är att slutföra och komplettera den stora ordbok över svenska språket som leder sitt ursprung till Gustav III’s dagar.

I Svenska Akademiens stadgar från 1786 blev inskrivet att en av dess uppgifter var att ”utarbeta en Svensk Ordbok” och ett år senare beslöt man att starta att sådant arbete. Förebilden var Franska akademiens ordbok. Ledamöterna fördelade bokstäverna mellan sig. Så fick t ex Johan Henric Kellgren i uppgift att skriva om bokstaven A. Men någon ordbok blev det inte denna gång. Ungefär hundra år senare, 1883, tog projektet ny fart. Professor Knut Fredrik Söderwall utsågs till ledare och eftersom han och hans kollega Theodor Wisén var knutna till Lunds universitet kom ordboksredaktionen att förläggas till Lund. Vita huset på Kulturen blev redaktionens första hem. Därefter flyttade den till nybyggda UB år 1907 och nu huserar den som sagt i sin egen villa.

SAOB


Ett långsamt arbete
I början gick arbetet långsamt. Ordbokens existens var rent av hotad. Men den driftige chefen Ebbe Tuneld såg till att den överlevde och under Pelle Holm, välkänd för citatsamlingen Bevingade ord, blev utgivningstakten stabil. I skrivande stund är man framme vid häfte 384-388 som omfattar artiklarna ”utsug” till ”vedersyn”.

Ordbokens mål är att vara en ordbok över svenskt skriftspråk från Gustav Vasas dagar till vår samtid. Ur insamlade s.k. excerpter, språkexempel, sammanställer språkforskarna uppslagsord som är alfabetiskt ordnade och har ett stort antal uppgifter om t ex böjning och etymologi. Perspektivet är historiskt och varje anförd betydelse exemplifieras. Källorna är mångahanda, inte bara skön- och facklitteratur, utan även sådant som brev, räkenskaper och dagstidningar. Slår man upp bokstaven A, finner man som första exempel, hämtat från Rudbecks Atlantis (1679), ”När man storst gapar kommer A fram”.
Så fort man kommit fram till Ö, så tänker man börja om igen, mycket har ändrats sedan 1786 och 1883.


SAOB är i tryckt form tung och otymplig i många band men finns alltid på alla större bibliotek. Mera lätthanterlig är den på nätet där man också hittar vägar till andra ordböcker, t ex Svenska Akademins nyttiga Svensk ordbok (SO), samt Svenska Akademins ordlista, (SAOL). SO beskriver det allmänna ordförrådet i modern svenska. SAOL, som finns i många hem och nu även som app, vill spegla det levande svenska ordförrådet. Den är till skillnad från SAOB är en lätthanterlig bok med ett föränderligt innehåll som regelbundet kommer i nya upplagor. Just nu nummer 14.

Vem som helst kan ha glädje av SAOB, från korsordslösaren till forskaren. På dess webbplats hittar den språkglade mycket att roa sig med. Varför inte det återkommande inslaget Dagens ord?

I skrivande stund (20170519) är det ”verifiera”.  Pröva också SAOB på Instagram. Där kan man komma i direkt dialog med ordboken på ett informellt och roligt sätt!

Text: Ingrid Meijling, foto: Claes Wahlöö

Läs mer:
SABOs hemsida. Här hittar man länkar till SAOB och till de andra ordböckerna som nämns i artikeln.
SAOB redaktionen. Här finns presentation av redaktionen, historik och kontaktinformation.


2017-05