Kulturportal LUND

 

Lund och litteraturen

I vilket förhållande står Lund och litteraturen? Vilka författare har strövat på dess gator, kurat i dess vindskupor, glammat på dess krogar? Svaret kan inte ges i denna trånga spalt, men några namn kan nämnas och några reflektioner kan göras.  Viktigast är att Lunds universitet och de författare som verkat här är mycket tätt knutna till varandra. Här finns inte heller någon egentlig arbetartradition. Kvinnorna är få.


På Petriplatsen står skulpturen av en ung man i knäbyxor och långrock. Han är fördjupad i studiet av en liten växt. Den unge mannen är Linné (1707 – 1778), som tillbringade sitt tjugonde år i vid Lunds universitet men sedan drog vidare till Uppsala och sin stora berömmelse. Nästa författarnamn som dyker upp är Esaias Tegnér (1782 – 1846), skalden och professorn. Tegnér kom till Lund 1804. 1824 utsågs han till biskop i Växjö, dit han flyttade 1826. Han står staty utanför akademiska föreningen och hans hem finns som museum på Stora Gråbrödersgatan. Varje nyårsafton läses hans dikt ”Det eviga” i radion.   Ytterligare en man som hedrats med en skulptur är Bengt Lidforss (1868 – 1913). Skulpturen finner man i Botan i form en mäktig örn. Lidforss var uppvuxen på Bytaregatan, blev botaniker och stridbar publicist, Strindbergs både fiende och vän. 

Tegner EsaiasStrindberg August

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kring sekelskiftet

Detta för oss in på den första stora författarkretsen i Lund, verksam i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Några av namn att nämna här är skalden Vilhelm Ekelund samt Axel Wallengren (1865 – 1896), gemenligen känd som Falstaff fakir. Den något yngre Ernst Norlind (1877 – 1952)var redaktör för vittra kalendrar kallade Från Skåne och utgivare av en lång rad diktsamlingar, romaner och memoarböcker.
Men Strindberg (1849 – 1912) då? På hörnhuset Grönegatan-Stålbrogatan sitter en skylt som informerar om att här bodde han 1897 och här skrev han Inferno.

Lundensiskt 20-tal
Vänder man in på Stålbrogatan finner man en skylt som berättar att Elin Wägner(1882 – 1949) hade sin adress här i början av 20-talet. Wägners far var rektor för Spyken. Hennes bror Harald (1885 – 1925) var också litterärt verksam fastän långtifrån så berömd som författarinnan till Åsa Hanna och många andra romaner. Båda syskonen Wägner ligger begravda på Norra kyrkogården. 

Fortsätter man Stålbrogatan ned och tar av på Västergatan påminns man om Hjalmar Gullberg (1898 – 1961), Lunds klassiske poet. På tjugotalet tillhörde Gullberg en krets författare som alla kom att skriva in sig i svensk litteraturhistoria: Sigfrid Lindström, Ivar Harrie, Olle Holmberg. Det skulle dröja till femtiotalet innan en lika inflytelserik lundakrets uppstod.

Lundaskolan
1951 kom det tredje häftet av kalendern Vox. Den kom att innehålla lyrik i original men även prosa och översättningar. Många nummer blev berömda. I Vox skrev under åren poeter som Elsa Grave, Anna Rydstedt, Göran Printz-Påhlsson och Peter Ortman. Ingemar Gustafsson, som tog sig namnet Leckius (1928 – 2011) och blev bekännande katolik, var den ende av Lundaskolans poeter som stannande kvar i staden. Känd och älskad av en bred publik blev så småningom Majken Johansson (1930 – 1993), frälsningssoldaten. ”Lundaskolan” var akademisk men kom att utöva ett stort inflytande på svensk poesi utanför akademin genom sina språkliga experiment.

Emellertid är inte lyriken den enda genre som förbinds med Lund. Här ovan har några stora prosaförfattare nämnts. Det finns andra. I sin självbiografi, På detta tidens smala näs (1940), gav Frank Heller, pseudonym för Gunnar Serner, staden Lund en viktig plats. Gustaf Hellström skrev två mycket lästa lundaromaner, En mycket ung man (1923) och Sex veckor i Arkadien (1925). Fritiof Nilsson Piraten, som mestadels knyts till Kivik, läste i Lund vilket speglas i hans läsvärda Tre terminer från 1943. Nästan tjugo år senare kom Sven Christer Swahns lundaroman Bäste bror (1960)


En diktare av ett helt annat kynne var Birgitta Trotzig som levde fram till 2011 och satt på stol nr 6 i Svenska Akademien.

Gullberg HjalmarLidforss BengtHallqvist Britt G

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag
Just nu i Lund skrivs säkert sådant vi ännu inte vet om men kommer att få läsa. Nyss såg vi snillet Britt G Hallquist (död 1997) med sin rika produktion framför allt för barn, gå på våra gator. Jan Sigurd, född1955, Piratenpristagare och mångsidig författare och musiker, har sitt föräldrahem på Grönegatan. Deckarförfattarna K Arne Blom (född 1946) och Jean Bolinder (född 1935) funderar kanske fortfarande på kluriga mordgåtor.  Katarina Mazetti, född 1944, nyss aktuell med filmade Grabben i graven bredvid, är fortsatt verksam på många fält. Aktiv är också Sigrid Combüchen, född 1942 och framgångsrik romanförfattare.  Agneta Pleijels En flickas memoarer (2015) och Kerstin Norborgs Marie Louise (2015) är båda romaner med stark förankring i lundamiljö.

Ulf Gran, som gick bort i maj 2016, gav oss tillsammans med teatergrupperna Proteus och Mercurius med säte i Lund och Malmö, många fina teater-
föreställningar.

Och det skrivs lyrik.    
Niklas Törnlund, född 1950, diktare och musiker, sprider sin poesi till oss. Andra författare har nyss publicerat sig. Aron Sjöblad, född 1997, är en av dem. Hans diktsamling Brunnen kom 2015. Så är vi framme vid vår egen tid. Vi har mycket att läsa!

Text: Ingrid Meijling

 

Läs mer:
Palmborg, Nils, Litteratörernas Lund.1985.
Skånes litteraturhistoria. Red. Louise Vinge. Del 1 - 2. 1996 - 1997.

Ett samtal mellan Nils Palmborg och K. Arne Blom i anledning av publiceringen av Litteratörernas Lund videofilmades.


2016-07