Kulturportal LUND

 

Lunds historia – i korta drag

 HogenbergLund vid slutet av 1580-talet. Kopparstick av Franz Hogenberg

Genom fynd från utgrävningar har man kunnat precisera Lunds grundande till år 990 då Sven Tveskägg var kung. Hans son Knut den store anlade ett myntverk och befäste på så sätt stadens betydelse.


Ärkestift år 1103
Den viktigaste händelsen i Lunds tidiga historia var att staden 1103-1104 upphöjdes till ärkebiskopssäte. Efter påtryckningar från kung Erik Ejegod gjorde påven Paschalis ll år 1103 Lund till nordiskt ärkebiskopssäte. Asker, den förste ärkebiskopen, mottog år 1104 insignier från det påvliga sändebudet.

Redan år 1060 hade en engelsk kaplan vid Knut den stores hov, Henrik, blivit lundastiftets förste biskop men Lund hade då ännu lytt under ärkestiftet Hamburg-Bremen.

27 kyrkor och kloster

DomkyrkanLund 1829. Målning av G.W. PalmUnder medeltiden var Lund ett kyrkligt centrum. Staden var Danmarks andliga huvudstad och kallades både Metropolis Daniae och  Nordens Rom. Genom Knut den heliges donationsbrev år 1085 skapades de ekonomiska förutsättningarna för uppförandet av en katedral. Gåvan ledde även till instiftandet av en katedralskola. På samma plats som en mindre kyrka legat byggdes en större helgedom till S:t Laurentius ära - Lunds domkyrka.

Kryptan, det vill säga kyrkans västra del med absid och underjordisk del, stod klar år 1123. Högtidlig invigning av högaltaret och hela Domkyrkan ägde rum 1 september år 1145.

I Lund fanns som mest 27 kyrkor och kloster inom eller precis utanför stadskärnan. Vid reformationen revs nästan alla. Endast Domkyrkan och Klosterkyrkan fick vara kvar. I våra dagar har rester av Drottens kyrka, som tillhörde ett premomstratenserkloster, grävts fram, och bevarats som museum.

Rester av en svunnen storhetstid
Endast ett fåtal av Lunds medeltida byggnader finns att se idag. Dekanresidenset, Krognoshuset, Kanikresidenset  och Liberiet kan ge oss en föreställning om hur Lund tedde sig under sin storhetstid. Stadsparksvallen - Högevall - är den enda del som finns kvar av den vall som omgav den DekanresidensetDekanresidenset 1909, idag flyttat till Kulturenmedeltida staden. Dess sträckning är relativt väl bevarad i gatunätet: Södra Esplanaden, Östra Vallgatan, Biskopsgatan, Norra Vallgatan, S:t Laurentiigatan, Clemenstorget och Bangatan. I varje väderstreck fanns en ingång, en tull. Dessa är bevarade i kvartersnamnen: Södertull, Östertull, Norrtull och Västertull. Genom vallen kunde staden försvara sig mot hot utifrån.

Mot inre katastrofer hjälpte inga försvarsanläggningar. Häftiga bränder rasade åren 1172, 1234, 1263 och 1287.

Redan på 1300-talet hade Skåne en kort tid lytt under den svenske kungen. År 1332 köpte kung Magnus Eriksson panträtten till Skåne och Blekinge. Det dröjde dock inte länge innan Skåne åter var i danska händer. År 1360 återerövrade kung Valdemar Atterdag Skåne. Svenskarna gjorde nya erövringsförsök. Lund attackerades år 1452 av Karl Knutssons armé som gick hårt fram och brände ner en stor del av bebyggelsen.

I början av 1500-talet påbörjades en försköning av Domkyrkan. En renovering leddes av Adam van Düren. Tornen blev en våning högre. Han var även en stor bildkonstnär och försåg kyrkan med märkvärdigt levande människo- och djurbilder. Hans arbete blev ett monument över ett tidevarv som går i graven.

År 1525 stod åter ett slag vid Lund. I Danmark pågick det krig som fått namnet Grevefejden. De skånska bönderna tog parti för den avsatte kungen Kristian ll och försökte återinsätta honom.

Kyrkans makt krossas och Lund blir en småstad
I och med reformationen är Lunds tid som maktcentrum förbi. När den katolska kyrkans makt var bruten förlorade Lund sin särställning. År 1536 lät Kristian lll fängsla ärkebiskop Torben Bille. Alla danska biskopar ersattes av evangeliska superintendenter. På kungens befallning år 1537 påbörjades rivning av alla Lunds kyrkor utom Domkyrkan, Klosterkyrkan och Helgeandskyrkan.

Lund 1530Lund 1530

Kunglig gåva blev grundplåt till lasarettet
Fredrik II lät 1578-84 bygga Lundagårdshuset. Det ligger fortfarande och i Lundagård norr om Domkyrkan. Han donerade år 1567 mark vid Hunnerup (söder om S:t Lars) till Domkyrkans kantor. Avkastningen skulle gå till de fattiga. År 1756 beslöts att överskottet skulle tillföras Akademiska konsistoriet, som skulle använda medlem till ett lasarett. Vid starten var sjukhuset mycket litet och kunde endast erbjuda två sjuksängar. Lunds första apotek, Svanen, upprättades år 1627 av Esaias Fleischer.

Krig och universitet
Gustaf Horn intog 1644 med den svenska hären Lund, som därvid härjades svårt. Genom freden i Roskilde förlorade Danmark 1658 Skåne. Som ett led i försvenskningen av de erövrade landskapen beslutade svenskarna att grunda ett universitet i Lund. Lunds Universitet invigdes 28 januari 1668. Trots att fred hade slutits år 1658 var fientligheterna inte över. Den svenske kungen Karl XI fick kämpa för att behålla de nyvunna provinserna. Med stora förluster på båda sidor utkämpades 4 december 1676 den avgörande drabbningen vid Lund. Den svenska armén leddes av Karl XI. Dansk kung var Kristian V. För de hårt drabbade lundaborna var kriget ännu inte över. Danskarna stack staden i brand år 1678. Av Lunds 304 gårdar brann 163 ner. Året därpå blev det äntligen fred. Natten mellan 26 och 27 september 1679 undertecknades fredsfördraget, troligen i Dekanresidenset som ännu finns kvar men flyttats från Kyrkogatan till Kulturen. Staden fick ungefär samma ställning i Sverige som den hade haft i Danmark. Domkyrkan fick i stort sett behålla sin egendom och år 1681 bestämdes att Lund även i fortsättningen skulle vara biskopssäte.

Slaget vid LundSlaget vid Lund, detalj tecknat av Erik Dahlbergh

Landet styrs från Lund
Lund som genom reformation och krig förlorat i makt, betydelse och välstånd drabbades under början av 1700-talet av ytterligare svårigheter. Bränder härjade år 1703 och 1711 och 1712-13 böldpest. Det var en hårt prövad stad som en kort tid blev säte för den svenske kungen. Från 6 september 1716 till 11 juni 1718 residerade Karl XII i professor Hegardts hus vid Stora Södergatan. Det ingår numera i Katedralskolan. Kungens följe på omkring 500 personer behövde inkvartering. Många lundabor – de var endast cirka 1100 – fick upplåta sina hus till gästerna.

Linné och Hårleman
Carl von Linné förknippas mest med Uppsala universitet men år 1727 studerade han i Lund. Han bodde strax söder om Domkyrkan hos professor Kilian Stobaeus. Till minne av hans tid i Lund restes på 1930-talet en staty över honom på Petriplatsen. Ytterligare två personer har hedrats med statyer: Esaias Tegnér år 1853 och Henric Schartau år 2003.

Carl Hårleman, mest känd som Stockholmsarkitekt, fick på 1740-talet i uppdrag att göra en omgestaltning av Lundagård. Stora delar av den mur, med vilken han hade låtit omringa parken, revs under 1800-talet. En av grindarna sparades och utgör nu med sitt krönta överstycke (inte längre original) en pampig ingång till Kulturen.

Borg och Berling
Under 1700-talet grundades en del företag som senare växte sig starka. Hans Borg startade år 1734 ett färgeri. Firman blomstrade under hans sons och sonsöners tid och familjen Borg och deras företag blev viktiga inslag i Lunds expansion. Företaget fanns kvar till 1960-talet. Ett annat gammalt företag är Berlingska boktryckeriet. Carl Gustaf Berling övertog ett äldre boktryckeri och blev år 1746 akademiboktryckare. Rörelsen utökades år 1886 med ett stilgjuteri och år 1943 köptes företaget av boktryckare Håkan Ohlsson.

Siden
En verksamhet som bara blomstrade en kort tid var den Lidbeckska sidentillverkningen. Vid mitten av 1700-talet försökte professor Eric Gustaf Lidbeck framställa siden i Lund. Han lät plantera mullbärstrd och odla silkesmaskar. Hårda vintrar gjorde att de flesta mullbärsträden förfrös.

Tidningar
Berlingska boktryckeriet började år 1775 utge Lunds Weckoblad. Lundaborna hade därefter tillgång till egen tidning ända fram till år 1970. Under Karl XII:s tid i Lund fanns tidningen Lundska lögerdagz courant.

Expansivt 1800-tal
Lund blomstrade under 1800-talet: invånarantalet steg, företag grundades, många nya hus byggdes, torg anlades, sjukhuset växte, studenterna blev fler och fler och skolväsendet byggdes ut. Akademiska föreningen bildades 1830 och hade 1851 ett eget hus. Otto Lindblad grundade Lunds studentsångförening år 1831 och berikade dess repertoar med många nyskrivna verk.

 

Domkyrkan restaureras och Allhelgonakyrkan byggs
C.G. Brunius, professor i grekiska, ledde 1836-59 restaureringen av Domkyrkan. Hans efterträdare domkyrkoarkitekt Helgo Zetterwall slutförde arbetet. När kyrkan år 1880 var färdig hade den genomgått en stor förändring. Senare renoveringar har inte varit så genomgripande som Zetterwalls. Han ritade även stadens nya kyrka – Allhelgonakyrkan – som invigdes 1887.

Tekniska framsteg

BV jvg1Lund C vid förra seklets början

Den tekniska utvecklingen började märkas i Lund. Järnvägen mellan Lund och Malmö öppnades för trafik 6 december 1856. Centralstationen stod färdig 1859. Gatubelysning blev möjlig sedan staden år 1863 anlagt gasverk. Det lades ned jämt 100 år senare. Den första telefonkatalogen kom 1884, kloaksystemet byggdes ut på 1890-talet, staden fick elverk år 1905, vattenuppfordringsverk år 1907, den första busslinjen år 1927 och ett reningsverk påbörjades vid Höjeå år 1933.

Sommaren 1907 ägde en stor Industri-, Slöjd- och Konstutställning rum på det område som 1909-11 anlades till park - Stadsparken.

 

Kultur
Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige - Kulturen - bildades 1882 och initiativtagaren Georg J:son Karlin blev muséets förste intendent.

August Strindberg tillbringade några år i Lund alldeles i slutet av seklet (1896-99). Han flyttade ofta och bodde bland annat på Skomakaregatan, Tomegapsgatan och Grönegatan. Sin 50-årsdag firade han hemma hos chefredaktör Waldemar Bülow som bodde i hörnet av Mårtenstorget och Östra Mårtensgatan.

 

Staden växer och välståndet ökar
Lund införlivar mark utanför vallarna. År 1913 utvidgar sig staden söderut då bland annat en del av Lilla Råby inkorporeras. År 1914 växer Lund västerut då S:t Peters klostes församling upptas. År 1952 införlivas Stora Råby och Torn. År 1974 inkorporeras Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp. Nya stadsdelar byggs: Klostergården år 1963, Norra Fäladen år 1967, Linero år 1969, Norra Nöbbelöv år 1973, Gunnesbo år 1980 och Värpinge på 1990-talet.

Förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing flyttar år 1938 till Lund och år 1952 bildas Tetra Pak. TetrapakarTetrapakarÅr 1966 grundades Gambro för tillverkning av den konstgjorda njurar. Som en förbindelselänk mellan företagande och universitet bildades år 1983 forskarbyn Ideon. Genom Max-lab 4 (synkrotonljusanläggning) och ESS (The European Spallation Source) förstärks universitetets och Lunds internationella profil.

Politik
Första valet med allmän lika rösträtt ägde rum år 1919. Socialdemokraterna hade från och med detta val till år 1954 egen majoritet i Lunds stadsfullmäktige. De borgerliga partierna bildade tillsammans majoritet 1954-88. Därefter har majoriteten växlat. Den fråga som engagerade lundaborna mest under senare delen av 1900-talet var ”Genombrottet”. Med minsta möjliga majoritet stoppades år 1969 planerna på att dra en östvästlig bred genomfartsled genom de södra delarna av Lunds stadskärna.

Fortsatt expansion
Lunds universitetssjukhus (Lasarettet) som vid starten år 1756 haft 2 sängplatser hade då centralblocket var färdigbyggt år 1968 plats för 1666 patienter. Sjukhuset är idag Lunds största arbetsplats.         

Begreppet Lunds stad ersattes år 1971 med Lunds kommun.

Under 1900-talet och fram till idag har Lunds expansion fortsatt. Invånarantalet har passerat 100 000 strecket och universitetet har idag 47 000 studenter.


Text
: Margareta Wickström

Läs mer:
Lunds historia del 1 - 3. 2012. Aktuell och väl illustrerad och med många fördjupningsartiklar.

På Kulturportal Lund finns många specialartiklar, t.ex. om Domkyrkan och Slaget vid Lund.
Sök också i vårt arkiv eller i rutan för fritextsökning. Båda finns på startsidan.

 

2014-08