Under sju år – från höstterminen 1909 fram till och med vårterminen 1916 – kunde Lund skryta med att ha ett musikkonservatorium. Det konkurrerade direkt med Malmö musikkonservatorium som några italienska musiker med Giovanni Tronchi i spetsen startat 1907. De motiv som fick ett antal prominenta personer i Skåne att driva fram inrättandet av utbildningen […]
Varuhuset Åhléns byggdes ursprungligen för en annan varuhuskedja, EPA. Byggnaden uppfördes av AB Turitz & Co 1954 och var då som ett främmande element i bebyggelsen i Lunds stadskärna. Tidigare hade här mest funnits låg och småstadsmässig hus, så det nya varuhuset kom att bryta starkt mot den lokala byggnadstraditionen när det byggdes. EPA omvandlades […]
Gunnar Sandin kom från Värmland till Lund för att studera kulturgeografi. Hans politiska engagemang hade fäste i Vänsterpartiet och han deltog i många demonstrationer. Han var en skrivande person (översättare, järnvägsforskare och flitig medarbetare i partiets organ Veckobladet). Efter att ha deltagit i värnpliktsdemonstrationen september 1968 gick han hem och skrev ner vad han varit […]
AtenAkademiska Föreningens läsrum, ursprungligen benämnt Ateneum, men som snart kom att kallas Aten. I denna avdelning fanns tidningar och tidskrifter till fritt begagnande av AF:s medlemmar. Aten blev snart en av de populäraste inrättningarna på AF. Länge var Aten beläget i rum på bottenvåningen vettande mot Sandgatan. Vid den stora ombyggnaden 1953 fick Aten avsevärt […]
Lerigt och klabbigt – men också uttryck för expansion och framtidstro. Så kan man karakterisera Norra fäladen på 1960-70-talen. Lund växte snabbt då, t ex universitetet och sjukhuset. Liksom många andra inflyttare bosatte vi oss på Norra Fäladen. Området byggdes då – här fanns både hyreshus, t ex de gula tegelhusen på Magistratsvägen, HSB-husen på […]
Någon gång kring år 1100 fick en kvinna sin grav på en bädd av träkol i utkanten av S:t Andreas kyrkogård. Senare gravlades strax intill en man i en trågkista. Fattigfolk var det troligen inte. Varför begravdes de då så långt från statusplatsen nära kyrkan? Denna och många fler frågor återstår att söka svar på […]
1852 får universitetet nya statuter (regler) som ersätter föråldrade bestämmelser och staten övertar det ekonomiska ansvaret. Stadgandet har kallats för den svenska akademiska undervisningens ”Magna Carta”
Höje å har en viktig roll i Lunds tidiga historia. Dels som transportled längs med ån, dels för att de platser där det gick att till fots korsa ån kom att bli viktiga platser. Genom uppdämning av ån kunde man exempelvis driva en kvarn. Vattensamlingen innebar också tillgång till vatten för bevattning och för odling […]
